
Vår kritik av den nya annonserade skärg¨årdstrafiken har tydligen uppmärksammats av politikerna. Missa inte tillfället att höra vad de har att säga på onsdag och ställa dina frågor i Nya Missionskyrkan kl 18:30.
Vår kritik av den nya annonserade skärg¨årdstrafiken har tydligen uppmärksammats av politikerna. Missa inte tillfället att höra vad de har att säga på onsdag och ställa dina frågor i Nya Missionskyrkan kl 18:30.
Göteborgs-Posten har gjort ett reportage om hur öborna uppfattar de nya aviserade planerna för skärgårdstrafiken från 2025. Öborna är genomgående oroade och kritiska och man påtalar med noggrann statistik hur skev befolkningens ålder är jämfört med samhället i övrigt. Det motverkar den devis ”En levande skärgård” som kommunen ofta uttrycker sig stå bakom.
>> Här är en länk till Göteborgs-Postens artikel
Nu planeras båttrafiken i Södra skärgården för 2025-2040. Västtrafik har tagit fram ett förslag där man bortser från konsekvenserna för alla oss som är beroende av en fungerande kollektivtrafik. Medan befolkningen i Skärgården blir allt äldre, väljer de unga familjerna – de som skall bära upp begreppet ”Levande skärgård” – bort möjligheten att bosätta sig här. Mycket beroende på dålig kollektivtrafik!
Göteborgs-Posten har nyligen publicerat tre debattartiklar som belyser problemet. Man kan hämta ett sammandrag av ordväxlingen i denna länk.
>> Första artikeln kom från SSIS den 17 april och finns att hämta i GP.
>> En replik från Eva Lind i Västtrafik publicerades den 27 april. Kan hämtas här.
>> Slutreplik från SSIS infördes den 11 maj. Länk till GP.
>> Länk till Västtrafiks förstudie finns här.
Träpiren på 1950-talet
Med vackra ord har kommunen i många år sagt sig värna Södra skärgården. Men resultatet har blivit att medan staden för övrigt snabbt växer, så avfolkas öarna på sin livskraft. Unga flyttar ut och befolkningen blir allt äldre. Och VGR planerar ny båttrafik utan att förstå vad som behövs.
Båttrafiken i Södra Skärgården – både kollektivtrafik och infrastruktur
Just nu håller Västtrafik på att ta fram ett upphandlingsunderlag för regionens kollektivtrafik. Avtalsperioden ska gälla 2025-2040. Västra Götalandsregionen, VGR, är ansvarig för regionens kollektivtrafik.
Men när det gäller kollektivtrafik med båtar och färjor till, från och inom öar utan fasta förbindelser med fastlandet handlar det om ett delat ansvar med den berörda kommunen. I Södra skärgården utgör kollektivtrafiken även den enda infrastruktur som står till buds för skärgårdens boende och verksamma. Skärgårdstrafiken är alltså även Skärgårdens ”väg över vatten”. Några andra resealternativ finns inte i praktiken.
Göteborgs Stad är ansvarig för den lokala fysiska infrastrukturen inom hela sitt geografiska område. Det innebär att Staden har att svara för att det finns en allmän tillgänglighet till de fastigheter man detaljplanerat och givit bygglov för. Den tillgängligheten ska vara sådan att fastigheterna kan nyttjas för sitt avsedda ändamål.
Färjetrafiken i Göteborgs Södra Skärgård är alltså ett delat ansvar mellan VGR och Göteborgs Stad. Göteborg har i årtionden politiskt ställt sig bakom målet ”En levande skärgård”. Vi konstaterar att Göteborgs Stad inte lever upp till sin del av detta ansvar.
Demografiska fakta visar att Södra skärgården är döende snarare än levande. Befolkningstillväxten har sedan sekelskiftet nästan helt avstannat samtidigt som övriga Göteborg haft en rekordartad tillväxttakt.
Befolkningens ålderssammansättning har under samma tid förvandlat Skärgården till ”kommunens ålderdomshem” jämfört med alla andra jämförbara områden i Göteborg. Jämfört med Göteborgs genomsnitt har Skärgården dubbelt så stor andel 70-åringar och samtidigt bara en fjärdedel av 30-åringar i kommunen i övrigt.
Södra skärgården befinner sig alltså i en glesbygdsliknande negativ utvecklingsspiral sedan 2000, vilket är raka motsatsen till målet om en levande skärgård. Innan dess växte och utvecklades Skärgården. Göteborgs Stad måste fråga sig, vilka är orsakerna till de senaste 20 årens negativa trend och vad måste göras för att vända den?
Resmöjligheterna till, från och inom Södra skärgården är förstås avgörande för valet av bosättning för unga människor i familjebildande åldrar. Idag har vi t ex turer in från Styrsö Bratten endast kl 7:00, 8:01 och 9:05. Det är förstås inte attraktivt för unga människor som kan tänka sig att bosätta sig i skärgården och pendla till fastlandet för arbete eller studier, särskilt inte om de jämför med andra områden i kommunen där turerna ofta går var tionde minut och alternativa resmöjligheter som bil och cykel också står till buds.
Skärgården står inför stora förändringar. Helårsboendet riskerar att minska och delårsboendet att öka, elevunderlaget för förskolor och skolor att sjunka och kraven på äldreomsorg att öka. Basen för kommersiella verksamheter utanför turistsäsongen riskerar att försvagas, vilket kan medföra sämre utbud även under turistsäsongen.
Göteborgs Stad bör i samtal med VGR/Västtrafik driva på för en bättre turtäthet i skärgårdstrafiken. Målet bör vara turer i princip varje halvtimma under högtrafiktid och en tur per timma under lågtrafiktid. Då skulle man visa allvar med målet om en levande skärgård.
Alternativet för Staden är att göra s k tillköp, motsvarande det man gör vad gäller delar av Älvtrafiken, i syfte att säkerställa en sådan infrastruktur som krävs för att Skärgårdens bostäder och verksamheter ska kunna användas för sitt avsedda ändamål.
Vi vill också peka på några konkreta feltänk i Västtrafiks förslag till upphandlingsunderlag för skärgårdstrafiken:
– Asperö Östra brygga måste till skillnad mot förslaget behållas för vissa turer från Brännö Rödsten och Asperö Norra för byten till/från öarna längre söderut i Skärgården. Asperö Östra är en strategisk bytespunkt. Utan den bytesmöjligheten splittras Skärgården i två delar med negativ påverkan för både bofasta och turister. Många skolbarn från Asperö och Brännö torde då välja skolgång på mellan- och högstadiet på fastlandet i stället för på Styrsö och den vuxna befolkningen får svårare att nå vårdcentralen, mödravårdscentralen och folktandvården på Styrsö Bratten.
– Stora Förö och Knarrholmen måste kunna nås direkt från Saltholmen. Västtrafiks förslag att den förbindelsen ska ersättas med bytesmöjlighet via Styrsö Bratten leder till en orimlig restidsförlängning och skulle bli ett dråpslag för den uppskattade restaurangen på Knarrholmen.
2023-05-05 För SSIS, Södra Skärgården i samverkan
Gustaf Asplund Jan Kaaling
Ordf Vice ord
Från Göteborgs stads Demokrati och medborgarservice, avdelningen för utveckling och analys har Aldina Mehmedovic, planeringsledare demokrati skickat en särskild propå till oss att anmäla representanter till Ö-dialogen*). Mejlet lyder så här:
Här kommer en påminnelse om att skicka in underlag senast 25 maj angående rekrytering av nya/omvalda ö-representanter till Ö-dialogen.
Underlaget ska bestå av två delar:
• Ansökningsprocessens tillvägagångssätt – hur ni har gått till väga för att sprida information, hur många intervjuer har genomförts/vilka har visat intresse?
• Namn/kontaktuppgifter samt resonemang utifrån nedanstående kriterier i arbetsordningen:
• Ålder
• Representation från lokalt näringsliv och föreningsliv
• Nyinflyttad/levt i södra skärgården en längre tid
• Brett nätverk på ön
• Engagerad i övergripande skärgårdspolitiska frågor
• Kommunikativ – återkopplar till invånarna på ön
• Förmåga att sätta sig in i Göteborgs stads processer för beslutsfattande
Det har pågått en diskussion inom förvaltningen och med våra nämndrepresentanter angående frågan om två personer kan dela på en plats. I arbetsordningen står det att ”Ö-representanterna ansvarar för att sin ö har max tre representanter”. På så vis kan ni utse max tre representanter per ö.
På detta har Jan Kaaling replikerat med mejl till ett stort antal politiker och berörda:
Hej alla,
Som jag tidigare anfört så måste Ö-dialogen ses som en dialog mellan två i detta sammanhang jämbördiga parter; kommunen och Skärgården. Annars är det per definition inte en dialog. Och då bör den läggas ned.
Göteborgs Stad tar sig egenmäktigt rätten att utforma regelverket för denna dialog. Man utser själv ordförande, bestämmer själv dagordningen och tar sig t o m före att bestämma hur motpartens representation ska utses och kontrolleras.
Låt oss vända på steken. Hur utses Stadens företrädare i Ö-dialogen? Ställ exakt motsvarande frågor vad gäller er egen representation som ni riktar till oss från öarna!
Ska vi från Skärgården också ställa krav på en ansökningsprocess för deltagande från kommunens sida?
• Hur många intervjuer har gjorts bland kommunens företrädare?
• Vilka har visat intresse?
• Leverera dessutom namn- och kontaktuppgifter för Stadens företrädare, samt redovisa svar på motsvarande frågor som ni ställer till oss. T ex:
• Nyinflyttad/eller längre boende i kommunen?
• Brett nätverk i kommunen?
• Engagerad i övergripande skärgårdspolitiska frågor?
• Kommunikativ – Hur återkopplar du till kommunens invånare?
Vi skulle förstås kunna ställa en rad ytterligare frågor kring kommunens representation i Ö-dialogen om era representanters kunskap och erfarenhet av skärgårdslivet och de övergripande politiska processerna i fråga om detta.
Vi avstår från det, eftersom det vore både oförskämt mot och antagligen pinsamt för Stadens del.
Jag hoppas att Stadens företrädare inser att det inte är så här man bygger en dialog, utan genast drar tillbaka dessa kontrollambitioner på motpartens representation.
Hur vi från Södra Skärgårdens sida låter oss representeras är vårt problem – inte ert!
Så summa summarum är att:
• ni i kommunen behöver inte prata med oss från Skärgården om ni anser att vi inte har förtroende att föra Skärgårdens talan,
Och
• vi från Skärgårdens sida är inte intresserade av att prata med er om era företrädare om de inte visar vilja samt har reell möjlighet att utveckla Stadens skärgårdspolitik i positiv riktning.
De frågorna är avgörande för Ö-dialogens framtid.
Säger Staden nej till den första punkten och/eller vi från Skärgården till den andra så kan Ö-dialogen läggas ned. Det finns andra och mer direkta sätt för oss i Skärgården att arbeta för vår gemensamma framtid.
Så det är upp till Staden att ta ställning till om Ö-dialogen ska fortleva eller ej. Det gör man inte genom ett ensidigt ovanifrånperspektiv på dialogpartnen.
Jan Kaaling
*) Ö-dialogen är upprättad som ett rådgivande forum där inga formella beslut kan fattas.
Tanken med Ö-dialogen är god, men demokrati betyder faktiskt folkstyre. Erfarenheten från genomförda möten visar att kommunalråden visar ljumt intresse, trots att motsatsen hävdats. Här är en länk till senast protokollet.
I dessa dagar har skärgårdstrafiken andra behov att möta än tidigare
Just nu håller Västtrafik på att ta fram underlag för Skärgårdstrafiken från 2025. I förslaget noterar vi anmärkningsvärda försämringar när vi i stället skulle behöva förbättringar och tätare turer. Vi har lämnat en skrivelse som publicerades i Göteborgs-Posten 2023-04-19. Vi har hittat en länk till artikeln där man kan hämta skriften. Förstudien hittar du här!
Information 2022-05-19
Södra Skärgården i Samverkan, SSIS, har haft ett samarbete med Göteborgs Stads Parkeringsbolag i flera år. Tillsammans har vi stött och blött möjliga lösningar för att förbättra läget och också för att få fram bättre information om hur läget egentligen är. P-bolaget är ju de som tar beslut och genomför, men samarbetet har lett till att situationen nu är betydligt bättre än vad som var fallet för ett par år sedan.
Idag tänkte vi att det var dags att, med en presentation från P-bolaget som bakgrund, berätta om läget idag och möjligheterna framöver.
Först en bild av Saltholmen från ovan för att påminna om parkeringsytornas läge:
TILLSTÅNDSPLATSER
Det finns 331 parkeringsrutor i Inre Hamn där vi har områdestillstånd (stora markområdet norr om Saltholmsgatan, där Grefab också har en del som inte är medräknat i antalet rutor) och 95 p-rutor i Slingan, totalt 426 platser.
P-bolaget har sålt 530 tillstånd med boendekrav, d v s en överinskrivning med ca 24%, vilket är normalt med tanke på att alla inte är där samtidigt. Vi som dagligen parkerar där vet av erfarenhet att detta fungerar. Tillståndssystemet tillåter också dubbelanvändning av platserna genom att 67 dagtillstånd också har sålts, då en del av de boendes bilar är borta under vardagarna.
Köerna var mycket långa förr, i hög grad för att det fanns möjlighet att ställa sig i flera olika köer. Detta har sakta arbetats bort genom ”rensning” i samband med att fler tillstånd släppts och den kö för tillstånd på Saltholmen som 2018 var 425 personer lång, har nu minskats till 270, trots att endast 70 nya platser har tillkommit. Men detta är fortfarande många i kö och den som har stått där längst har gjort det i 4 år.
Men, av de 270 som står i Saltholmens tillståndskö idag så är inte alla utan parkeringsmöjlighet: 101 personer har tillstånd i Långedrag och Saltholmsgatan (mitt emellan Långedrag och Saltholmen). Dessutom har 8 i kön en förhyrd plats idag (och alltså vill byta platstyp). Det betyder att endast 160 personer, som söker tillståndsplats på Saltholmen inte har någon parkeringslösning alls i närområdet.
FÖRHYRDA PLATSER
Det finns en kö för förhyrda platser som är hela 946 personer lång. Det låter förskräckligt men av dessa har 456 redan tillståndplats på Saltholmen, 81 har tillståndsplats i Långedrag, 121 har redan en förhyrd plats på Saltholmen och 12 har en förhyrd plats på Saltholmsgatan. Vi kan alltså dra slutsatsen att det är 280 personer som till synes inte har en parkeringslösning som står i kö för en förhyrd plats på Saltholmen.
Men… Det är ju väldigt troligt att många av dem som står i kö för en förhyrd plats på Saltholmen också har ställt sig i kö för en tillståndsplats på Saltholmen, vilket inte är kontrollerat ännu. I så fall är det troligt att en stor del av de 280 i kön är samma personer som vi just räknade in i tillståndskön, kanske till och med de flesta av de 160 nämnda ovan.
Eftersom det då skulle vara 120 personer som inte står i annan kö än till förhyrd plats så kan vi möjligtvis ifrågasätta om de egentligen vill ha en plats eller om de i realiteten gett upp för länge sedan. Alla köer minskade drastiskt när det släpptes nya tillståndsplatser. Det var många som egentligen inte ville ha en plats alls, för de kanske varken har eller ska skaffa bil, med mera, med mera.
Här finns mycket erfarenhet att få när fler platser släpps i framtiden.
FRAMTIDENS MÖJLIGHETER
Vi kan också konstatera att om Grefab följde kommunens beslut om att flytta en del av sin båtuppläggning och dessutom släppa en del av de andra parkeringsytor som de förfogar över under del av året, så skulle åtminstone 100-150 nya platser skapas. Här bör kommunen ställa krav på Grefab att följa tagna beslut och se till att det skapas nya ytor på andra ställen än Saltholmen för vinterförvaring av fritidsbåtar.
Man kan ju även inse att i takt med att antalet elbilar ökar och därmed krav på ytterligare laddstolpar, så kommer tillståndsplatser att vara det som en majoritet av Skärgårdens bilägare behöver. Laddstolpar för parkerade bilar kan nämligen bara ordnas inom områden med tillståndsplatser.
Med allt detta som bakgrund kan vi nog dra slutsatsen: Parkeringseländet går att lösa – detta kan vi redan se. Och vi fortsätter att samarbeta med Parkeringsbolaget för att så ska ske!
SSIS, Södra Skärgården i Samverkan, i maj 2022/GA
Läs mer på Parkeringsbolagets hemsida!
På senaste mötet bestämde vi att forma en aktuell verksamhetsplan. Ungefär så här skulle det kunna se ut:
Alla öbor är välkomna att kommentera på vårt Facebook
Alla föreningar i Södra Skärgården som är medlemmar i SSIS kallas till ordinarie årsstämma. Eftersom förra årsstämman hölls i november 2021, p g a corona-situationen, så är det första gången SSIS har kunnat kalla till ordinarie årsstämma, vilket kan ses som ytterligare ett steg för att få ordning på medlemskap och medlemsmöten.
Detta gör att den verksamhetsberättelse som presenteras, för tydlighets skull, kommer att upprepa en del av det som presenterades på den Extra Årsstämman i november 2021. Detta lämnar då utrymme till en mer djupgående diskussion om SSIS uppgifter framöver. Av den anledningen hoppas styrelsen på god uppslutning från medlemmarna från de olika öarna. Styrelsen vill gärna här också påpeka att årsstämman, som egentligen borde hållas i mars, är lagd till början av april för att medge alla medlemsföreningar att ta upp medlemskapet och SSIS uppgifter på sina egna årsstämmor, vilka de flesta hålls i mars.
Medlemmarna, föreningarna på Brännö, Asperö, Köpstadsö, Styrsö, Donsö och Vrångö, är mycket välkomna att delta i årsstämman, men ska också, enligt stadgarna, utse två representanter för varje ö att ingå i SSIS’ styrelse fram till nästa ordinarie årsstämma 2023. Enligt stadgarna kommer representanter för Donsö, Köpstadsö och Vrångö att väljas om 2022, medan representanter för Brännö, Asperö och Styrsö valdes 2021 för en period av 2 år med nyval 2023. Styrelsen kommer, som brukligt, efter att de av öarna utsedda representanterna noterats av stämman, att konstituera sig själv, d v s inom sig utse ordförande, kassör, sekreterare, mm.
Medlemmarna skall också ge förslag till revisor och revisorssuppleant till stämman.
SSIS’ stadgar samt förslag till dagordning bifogas denna kallelse.
Vi är tacksamma om ni skickar ett meddelande till info@livskraftigskärgård.se om vilka som kommer så vi kan arrangera därefter.
Hjärtligt välkomna!
Gustaf Asplund
Ordf. SSIS
Dessa frågor har SSIS skickat till Västtrafik i hopp om att de tar det åt sig och startar en diskussion. Nedan är svar på frågorna vi fick från Västtrafiks affärskoordinator:
1. Endast en liten del av Saltholmsterminalens yta används för väntande resenärer vilket ger upphov till större trängsel. Köfållorna är ganska korta och det bildas lätt en lång kö före entrén till terminalen.
SVAR: Vi har en kölinje till varje båt och när dessa är fulla fortsätter köerna bort mot spårvagnshållplatsen. Det är lämnat en del i mitten på tunneln, för att man skall kunna använda toaletten eller sätta sig i vänthallen. Man kan använda hela gångbanan mot Långedrag om det skulle behövas och Trygghetsvärdar går runt i köerna för att uppmana de som köar att hålla avstånd.
2. Majoriteten av de som står i kö kan inte skyddas för sol och regn.
SVAR: Ett stort tält är inköpt och kommer vara på plats under denna veckan, där kan de som har behov av att sitta i skuggan eller skydd för regn, vänta. Man tar kontakt med en Trygghetsvärd så hjälper de till.
3. Äldre och personer med olika funktionshinder har det extra besvärligt och inga sittplatser finns tillgängliga.
SVAR: Om man måste lämna köfållan för att sätta sig mister man sin plats i kön enligt den ordning som är nu. Det finns bänkar som man kan vila på, man tar kontakt med en Trygghetsvärd så hjälper de till att hänvisa dem till en ledig plats. De kommer även se till att man kommer med på berörd avgång. Man kommer alltså inte missa sin båt på grund av detta, det finns rutiner för hur Trygghetsvärdarna samt Kajvärdarna skall hantera kunder med särskilda behov.
4. Har man bagage eller måste hantera last som skall med, vilket, framför allt inte är ovanligt för boende, kan man inte heller lämna kön för att ta hand om detta utan att hänvisas då till sist i kön igen.
SVAR: Återigen, man tar kontakt med en av värdarna och talar om vad syftet är med att man lämnar sin plats i kön, det har inte inkommit några synpunkter att man missat sin avgång på grund av detta.
5. Den yttre kön som bildas vid stora passagerarmängder är en blandning där en del har lång väntetid och en del bråttom. Där kan man lätt fastna bakom de som inte har bråttom och missa sin båt, även om det finns plats på den. Eftersom kösystemet bygger på att man faktiskt fysiskt står i bakom den som har företräde, så kan det ju leda till ganska långa och svåra stunder. Man kan inte ens, medan man väntar på sin båts avgång, gå på toaletten eller göra något annat.
SVAR: Trygghetsvärdarna går runt i köerna för att säkerställa att alla som har frågor, får de svar man behöver. Vi har full förståelse för den oro som finns att man inte skall kunna resa med den avgången som avses och gör allt vi kan för att vi inte ska behöva lämna resenärer vid färjelägena, utan vi förstärker med två extra fartyg, även denna sommar. Det kommer förmodligen uppstå några tillfällen där inte ens förstärkningstrafiken räcker till och samtliga fartyg är fullsatta. Då kommer kunden hänvisas till nästa avgång och det har inte med kösystemet att göra. Förhoppningsvis släpper restriktionerna i juli och vi kan ta på fler på fartygen efter nya rekommendationer. Då kommer passagerarantalet ombord eventuellt öka med upp till 20%.
6. Vi kan tänka oss att det vore bättre med ett kölappssystem och större områden, ett område, inte en fysisk kö, per båtlägenhet, där man kan vistas i väntan på avgång. Är områdena rimligt stora kan avstånd ändå hållas och det blir som vanligt upp till den enskilde att se till att man gör det. Man kan dessutom, om tiden tillåter, gå någon annanstans utanför terminalens närområde utan att tappa sin säkrade plats på båten. Kölappssystemet bygger då på att när man kommer till terminalen så får man en kölapp per person för den avgång man anmäler. Det delas inte ut fler kölappar än det antal passagerare som båten kan ta. Då spelar det ingen roll om man går på i nummerordning och ingen behöver tränga sig före för alla har en plats. Kölapparna borde kanske ur smittsynpunkt vara enkla papperskölappar av standardformat men med olika färg för de olika båtlinjerna. Ett nog så enkelt och smidigt system. Det skulle då göra det möjligt att dela upp en större del av terminalområdet än nu i “fållor”, helst så ordnade att de alla innehåller möjlighet till visst skydd och några sittplatser. Vi tror inte att detta skulle vara krångligare att hantera för er än det nuvarande systemet, snarare tvärtom, och det skulle kännas mjukare, mänskligare och samtidigt mer effektivt.
SVAR: Tack för en väldigt god idé, om vi får en till sommar med pandemi, kan detta kanske med kölappar användas! Från den 24 maj har köerna till båtarna delats in i 4 fållor, likt förra sommaren.Själva kösystemet fungerade bra förra året, det var lätt att förstå för både personal på plats och för kunden och en utvärdering av förra årets upplägg gjorde att vi använde ungefär samma utförande även denna sommar.