Sedan förstudien med förslag till anbudsförfrågan om båttrafik offentliggjorts har oron bland engagerade öbor lett till ifrågasättande över Västtrafiks hantering. Namnlistor med krav på svar har lämnats in och flera artiklar i Göteborgs-Posten beskriver konflikten. Bijan Zainali på Västtrafik manar till tålamod i artikeln ”Tusentals öbor kräver bättre båttrafik i Södra skärgården” den 2 juli, vilket föranledde ”Kommuninnevånare” till det berättigade påpekandet i en insändare den 9 juni att ”Om man vill påverka ett beslut kan man inte sitta och vänta tills det redan är fattat” och kräver insyn i beslutsprocessen i demokratisk anda.
Idag den 16 juli svarar Frida Antonsson för Västtrafik i GP på insändaren och påstår att kontakter med öborna förevarit och att ”Förändringar i båttrafiken innebär förbättringar för många”. Övriga svar på vem som skall bekosta ombyggnaden till eldrift och hur man skall få fram tillräcklig kapacitet för laddning på Saltholmen framgår inte. Vi citerar hela svaret härnedan.
Frida Antonsson är presskommunikatör för Västtrafik
”När Västtrafik gör en ny trafikupphandling, undersöker vi våra resenärers behov och ser över samtliga inkomna synpunkter som berör linjerna som ska upphandlas. Vi har haft dialoger med representanter från varje ö, bland annat lokala föreningar och verksamheter samt Göteborgs stad som även varit med på möten där förstudierna och förslag på framtida trafikering presenterats.
I dialogerna och under förstudien har vi sett att det går att förbättra trafiken i södra skärgården. På grund av att upphandlingen inte är klar kan vi inte gå in på detaljer kring förändringarna, men vi ser att vi kan skapa enklare och tydligare linjesträckningar och tidtabeller, där resmöjligheterna för arbetspendlarna är detsamma även under sommaren. Dessutom kan vi skapa färre byten och bättre passning till skoleleverna.
Vi följer Västra Götalandsregionens uppsatta klimatmål, vilket kommer generera att vi kommer elektrifiera trafiken i södra skärgården. Båtarna blir både renare och tystare och eftersom de behöver laddas kan det påverka tidtabellen.
Efter varje förändring utvärderar vi och ser över resultatet, men vi känner oss trygga i att de förändringar som genomförs kommer att innebära förbättringar för de allra flesta. Varje år gör vi en ny trafikplan där vi ser över trafiken för nästkommande år.
Tack för ert brev, och tack för att ni engagerar er i kollektivtrafiken.
Under 2022 genomfördes en förstudie för färjetrafiken i Södra skärgården. Det var ett omfattande arbete, och vi hade under den perioden, förutom möten med olika företrädare för Göteborgs stad, även möte med företrädare för SSIS 29 augusti samt Ö-dialogen vid ett flertal tillfällen under perioden november 2022 till januari 2023.
Under förstudiearbetets gång justerades löpande trafikeringsförslaget, för att till slut landa i det förslag som framfördes på möte med Ö-dialogen den 10 januari i år. Förslaget var då justerat utifrån det som visades för SSIS i slutet av augusti, men främst på så sätt att ytterligare en snabbfärja i förslaget möjliggör snabbare resor från Vrångö/Donsö mot Saltholmen. Andra justeringar är exempelvis att trafikeringen för Knarrholmen och St Förö i slutförslaget innebär bytesresa. Redan på mötet med SSIS i augusti innehöll dock trafikförslaget samtrafik vid Styrsö Bratten i stället för vid Asperö Östra. Det förslag som redogjordes för vid mötet med Ö-dialogen den 10 januari var sedan det förslag som beslutades av Västtrafiks styrelse den 22 februari i år. Nedan följer svar på de frågeställningar ni skickat in till oss.
Fler båtbyten Byten förekommer redan i dag i skärgårdstrafiken. De allra flesta öar kommer med förstudiens trafikförslag att fortfarande ha direktresa in till Saltholmen, undantaget är Knarrholmen och St Förö, vilka får byten vid Styrsö Bratten.
En brygga som i förslaget får byte i stället för direktresa är Styrsö Tången. Även med byte vid Styrsö Bratten kommer dock restiden att bli kortare än idag för de allra flesta turer eftersom Bratten trafikeras av linje 281, vilken endast trafikeras med snabbåtar. Bytena vid Styrsö Bratten kommer att vara samordnade så att båtarna väntar in varandra vilket ger ett snabbt och smidigt byte.
Förslaget i förstudien innebär dessutom att det endast är en brygga (Styrsö Skäret) som får färre angöringar än idag (i högtrafik bibehålls dock samma antal angöringar som idag). Övriga bryggor får bibehållen eller fler angöringar per dag. Restiden kommer att vara likvärdig dagens eller snabbare.
Kapacitetsbrist turen Styrsö Bratten – Köpstadsö – Saltholmen och omvänt, samt kapacitetsminskning Brännö Rödsten – Saltholmen Just nu genomför vi en fördjupad analys av passagerarkapaciteten, just för att säkerställa att vi inte får kapacitetsbrist. När det gäller stråket Brännö Rödsten – Saltholmen innehåller förslaget fler avgångar dagtid och helger.
Färre möjligheter att ta sig mellan öarna Linje 282 (Brännö Husvik – Styrsö Tången – Styrsö Bratten) kommer att säkerställa möjligheten att resa inom skärgården. Tillsammans med linje 281 (Vrångö – Donsö – Styrsö Bratten – Köpstadsö – Saltholmen), som blir huvudlinjen i skärgården, kommer det nya förslaget att innebära att resmöjligheter mellan öarna säkerställs på ett bra sätt. Dessutom kommer Asperö Östra även fortsättningsvis trafikeras för att möjliggöra lokala resor inom skärgården.
Knarrholmen och St Förö Det nya trafikeringsförslaget säkerställer resmöjligheter alla dagar i veckan året runt för dessa öar, en stor förbättring jämfört med idag. Resan innebär mycket riktigt ett byte, byten är en naturlig del av kollektivtrafikresan på många platser.
Styrsö Bratten klarar inte att bli en central ombytespunkt Vi har noterat oron kring bytena vid Bratten. Byten sker redan idag vid Bratten där två fartyg angör flytbryggan samtidigt. Infrastrukturen fortsätter att analyseras och bytesmöjligheterna kommer att säkerställas inför kommande upphandling. Vi är även medvetna om utmaningarna med godsfärjans läge, något som också analyseras.
Elektrifiering Eftersom det nya förslaget bygger på elektrifiering av båtarna finns redan tid för laddning med i trafikeringsförslaget. Även med laddtid inräknad kommer restiden att vara likvärdig eller snabbare än idag.
Eftersom vi just nu är mitt i ett upphandlingsprojekt har vi inte möjlighet att offentliggöra detaljerad information som exempelvis turlista eller detaljer kring fartyg. Som redogjorts för här ovan genomför vi dock just nu en fördjupad analys av passagerarkapaciteten, eftersom det är avgörande att vi dimensionerar fartygsflottan på rätt sätt vid upphandlingen.
Mot bakgrund av ovanstående hoppas jag att ni fått svar på era frågeställningar. Vår ambition är alltid att utveckla trafiken och säkerställa att fler vill åka kollektivt. Det innebär i vissa fall nödvändiga förändringar som ur ett helhetsperspektiv gör trafiken både ändamålsenlig och effektiv.
Gustaf Asplund har den 21 juni kommenterat svaret från Västtrafik:
Hej och tack för svar. Här kommer några kommentarer till ditt svar.
Att säga att det varit en god dialog är nog en överdrift, skulle det vara fallet hade vi inte behövt påtala det vi nu påpekar. Bra att ni börjat se över kapaciteten.
Fler båtbyten Det vi menar på här är att i stort sett ingen kommer att åka från Styrsö Tången för att byta båt på Styrsö Bratten utan man kommer att köra golfbil eller moped eller cykla till Styrsö Bratten. Att öka trycket på Styrsö Bratten med de ca 100-200 resenärer som kommer från Styrsö Tången klarar inte Styrsö Bratten av rent logistiskt, då här redan är fullt på dem begränsade parkeringsytor som finns i dag. Att på denna linje lägga in Knarren och Förö med den restid dessa får och kalla det för en förbättring känns inte riktigt förankrat med verkligheten. Vi pratar om att de får restider på sannolikt ca 1,5 tim för att ta sig mellan Saltholmen och ex Knarren.
För att vara tydlig i debatten när det framförs att vissa får fler avgångar så är det självklart bra. Men om avgångarna är på tider då ingen åker så är det ju ingen förbättring.
Kapacitetsbrist turen Styrsö Bratten – Köpstadsö – Saltholmen och omvänt, samt kapacitetsminskning Brännö Rödsten – Saltholmen När ordinarie båt minskar får en minskad kapacitet med ca 150 resenärer så hjälper det inte att man i det nya förslaget lagt in någon mer tur mitt på dagen (vilket i sig är väldigt positivt). Det hjälper inte när tillströmningen av resenärer på morgon och eftermiddag tar fart.
Färre möjligheter att ta sig mellan öarna Här är det svårt att kommentera när inte turlistan finns, men det är viktigt att det verkligen blir bättre än i dag
Knarrholmen och St Förö Se ovan.
Styrsö Bratten klarar inte att bli en central ombytespunkt Som vi skriver ovan så rör denna fråga mer än bara angöringspunkten och båten, utan även trafiksituationen som kommer att bli väsentligt sämre när fler fordon och cyklar skall ta sig genom den trånga byn på Styrsö liksom även parkeringssituationen på Styrsö Bratten.
Elektrifiering Eftersom ni inte kan presentera en turlista med kapacitet så kan vi inte kommentera detta påstående fullt ut, men enligt våra egna efterforskningar så kommer det bli svårt att svara upp till dagens nivå. Framför allt när man tittar på det totala antalet fartyg och prestandan på dessa!
Eldrift är något som sannolikt de allra flesta är positiva till, men att välja den implementeringen som görs här är ett feltänkt anser vi då vi blir först i värden med att ha en sån stor flotta på turlista med eldrift. Klokare borde vara att ta tiden mellan 2025-2040 till att göra fältstudier och pröva sig fram för att i nästa upphandling 2040 kunna gå över helt till eldrift.
Som du skriver i slutet så vill ni att fler skall åka kollektivt. Det är bra, men då måste det finnas något att åka med också!
Vi ser också ett stort problem med hur snabbåtarna skall ersättas när de är borta flera veckor på varv för klassning och översyn/service samt när de går sönder. Att ersätta med en långsamtgående båt, slår ju ut hela den delen av turlistan.
Vi kräver nu öppenhet. Västtrafik måste tydligt informera om sina planer för skärgårdstrafiken! Var med och visa beslutsfattarna din oro för framtiden.
Den ”Förstudie inför upphandling Trafik 2025 Södra skärgården” som publicerats har många brister och det går inte att klart utläsa vilka försämringar som kommer att drabba oss i Skärgården. Våra politiker reagerar inte och de kräver inte den öppenhet som måste föregå en upphandling av båttrafiken. Låt oss gemensamt ställa krav på de som undanhåller oss information.
Skriv under detta upprop i länken nedan så skickar vi de insamlade namnen till dem innan de tar sina slutliga beslut som innebär försämringar för oss!
I vårt öppna brev 2023-05-29 påtalade vi att förslaget leder till:
– Fler båtbyten
– Kapacitetsbrist Styrsö Bratten – Köpstadsö – Saltholmen och omvänt
– Kapacitetsminskning Brännö Rödsten – Asperö Norra – Saltholmen och omvänt
– Färre möjligheter att ta sig mellan öarna
– Trafik till Knarrholmen och Stora Förö endast via Styrsö Bratten
Av förstudien framgår det att vi dessutom riskerar att:
– Inte komma med båtarna för att de är fullsatta.
– Det inte kommer någon båt när vädret är dåligt
– Få färre turer under högtrafik.
– Ökad trafik på vägarna på Styrsö och stora parkeringsproblem på Styrsö Bratten.
– Få sämre möjligheter att ta med oss bagage och cyklar.
– Cafébåtarna försvinner och därmed en positiv faktor för turism och arbetstillfällen i Skärgården.
Vilka av alla dessa faktorer som var och en ser som negativa varierar sannolikt, men genomförs planerna kommer vi alla att uppleva försämring av trafiken jämfört med idag.
Vi behöver inte en försämrad båttrafik. Vi behöver en förbättrad båttrafik för Skärgårdens framtida utveckling!
Vi ber dig därför skriva under detta upprop för att visa beslutsfattarna att det finns en stor oro och ett stort missnöje med det som presenteras och det som INTE presenteras i förstudien.
Namninsamlingen avslutas 2023-06-26 och kommer under vecka 26 lämnas in till Västtrafik
Vår kritik av den nya annonserade skärg¨årdstrafiken har tydligen uppmärksammats av politikerna. Missa inte tillfället att höra vad de har att säga på onsdag och ställa dina frågor i Nya Missionskyrkan kl 18:30.
Göteborgs-Posten har gjort ett reportage om hur öborna uppfattar de nya aviserade planerna för skärgårdstrafiken från 2025. Öborna är genomgående oroade och kritiska och man påtalar med noggrann statistik hur skev befolkningens ålder är jämfört med samhället i övrigt. Det motverkar den devis ”En levande skärgård” som kommunen ofta uttrycker sig stå bakom.
Nu planeras båttrafiken i Södra skärgården för 2025-2040. Västtrafik har tagit fram ett förslag där man bortser från konsekvenserna för alla oss som är beroende av en fungerande kollektivtrafik. Medan befolkningen i Skärgården blir allt äldre, väljer de unga familjerna – de som skall bära upp begreppet ”Levande skärgård” – bort möjligheten att bosätta sig här. Mycket beroende på dålig kollektivtrafik!
Med vackra ord har kommunen i många år sagt sig värna Södra skärgården. Men resultatet har blivit att medan staden för övrigt snabbt växer, så avfolkas öarna på sin livskraft. Unga flyttar ut och befolkningen blir allt äldre. Och VGR planerar ny båttrafik utan att förstå vad som behövs.
Båttrafiken i Södra Skärgården – både kollektivtrafik och infrastruktur
Just nu håller Västtrafik på att ta fram ett upphandlingsunderlag för regionens kollektivtrafik. Avtalsperioden ska gälla 2025-2040. Västra Götalandsregionen, VGR, är ansvarig för regionens kollektivtrafik.
Men när det gäller kollektivtrafik med båtar och färjor till, från och inom öar utan fasta förbindelser med fastlandet handlar det om ett delat ansvar med den berörda kommunen. I Södra skärgården utgör kollektivtrafiken även den enda infrastruktur som står till buds för skärgårdens boende och verksamma. Skärgårdstrafiken är alltså även Skärgårdens ”väg över vatten”. Några andra resealternativ finns inte i praktiken.
Göteborgs Stad är ansvarig för den lokala fysiska infrastrukturen inom hela sitt geografiska område. Det innebär att Staden har att svara för att det finns en allmän tillgänglighet till de fastigheter man detaljplanerat och givit bygglov för. Den tillgängligheten ska vara sådan att fastigheterna kan nyttjas för sitt avsedda ändamål.
Färjetrafiken i Göteborgs Södra Skärgård är alltså ett delat ansvar mellan VGR och Göteborgs Stad. Göteborg har i årtionden politiskt ställt sig bakom målet ”En levande skärgård”. Vi konstaterar att Göteborgs Stad inte lever upp till sin del av detta ansvar.
Demografiska fakta visar att Södra skärgården är döende snarare än levande. Befolkningstillväxten har sedan sekelskiftet nästan helt avstannat samtidigt som övriga Göteborg haft en rekordartad tillväxttakt.
Befolkningens ålderssammansättning har under samma tid förvandlat Skärgården till ”kommunens ålderdomshem” jämfört med alla andra jämförbara områden i Göteborg. Jämfört med Göteborgs genomsnitt har Skärgården dubbelt så stor andel 70-åringar och samtidigt bara en fjärdedel av 30-åringar i kommunen i övrigt.
Södra skärgården befinner sig alltså i en glesbygdsliknande negativ utvecklingsspiral sedan 2000, vilket är raka motsatsen till målet om en levande skärgård. Innan dess växte och utvecklades Skärgården. Göteborgs Stad måste fråga sig, vilka är orsakerna till de senaste 20 årens negativa trend och vad måste göras för att vända den?
Resmöjligheterna till, från och inom Södra skärgården är förstås avgörande för valet av bosättning för unga människor i familjebildande åldrar. Idag har vi t ex turer in från Styrsö Bratten endast kl 7:00, 8:01 och 9:05. Det är förstås inte attraktivt för unga människor som kan tänka sig att bosätta sig i skärgården och pendla till fastlandet för arbete eller studier, särskilt inte om de jämför med andra områden i kommunen där turerna ofta går var tionde minut och alternativa resmöjligheter som bil och cykel också står till buds.
Skärgården står inför stora förändringar. Helårsboendet riskerar att minska och delårsboendet att öka, elevunderlaget för förskolor och skolor att sjunka och kraven på äldreomsorg att öka. Basen för kommersiella verksamheter utanför turistsäsongen riskerar att försvagas, vilket kan medföra sämre utbud även under turistsäsongen.
Göteborgs Stad bör i samtal med VGR/Västtrafik driva på för en bättre turtäthet i skärgårdstrafiken. Målet bör vara turer i princip varje halvtimma under högtrafiktid och en tur per timma under lågtrafiktid. Då skulle man visa allvar med målet om en levande skärgård.
Alternativet för Staden är att göra s k tillköp, motsvarande det man gör vad gäller delar av Älvtrafiken, i syfte att säkerställa en sådan infrastruktur som krävs för att Skärgårdens bostäder och verksamheter ska kunna användas för sitt avsedda ändamål.
Vi vill också peka på några konkreta feltänk i Västtrafiks förslag till upphandlingsunderlag för skärgårdstrafiken:
– Asperö Östra brygga måste till skillnad mot förslaget behållas för vissa turer från Brännö Rödsten och Asperö Norra för byten till/från öarna längre söderut i Skärgården. Asperö Östra är en strategisk bytespunkt. Utan den bytesmöjligheten splittras Skärgården i två delar med negativ påverkan för både bofasta och turister. Många skolbarn från Asperö och Brännö torde då välja skolgång på mellan- och högstadiet på fastlandet i stället för på Styrsö och den vuxna befolkningen får svårare att nå vårdcentralen, mödravårdscentralen och folktandvården på Styrsö Bratten.
– Stora Förö och Knarrholmen måste kunna nås direkt från Saltholmen. Västtrafiks förslag att den förbindelsen ska ersättas med bytesmöjlighet via Styrsö Bratten leder till en orimlig restidsförlängning och skulle bli ett dråpslag för den uppskattade restaurangen på Knarrholmen.
2023-05-05 För SSIS, Södra Skärgården i samverkan Gustaf Asplund Jan Kaaling Ordf Vice ord
I dessa dagar har skärgårdstrafiken andra behov att möta än tidigare
Just nu håller Västtrafik på att ta fram underlag för Skärgårdstrafiken från 2025. I förslaget noterar vi anmärkningsvärda försämringar när vi i stället skulle behöva förbättringar och tätare turer. Vi har lämnat en skrivelse som publicerades i Göteborgs-Posten 2023-04-19. Vi har hittat en länk till artikeln där man kan hämta skriften. Förstudien hittar du här!
