Vinterbloggen 2023

Så var vi där, när den vackra hösten blåste bort och efterträddes av vinter. Inte mängder med snö. Fast tillräckligt för att ställa till det på våra vägar, men också för att lägga en vacker tystnad över våra öar. Nog är det fint. Tycker jag, men det finns många andra som tycker snön bara är till besvär. Men vi borde nog se snön som ”det normala” och även om det är tillfälligt så känns det lite bättre. För ingenting verkar normalt annars just nu.

Den kommunala politiken
Stadens finanser är skrala, tydligen mer än normalt. Då söker man lösningar som i första hand ska minska kostnaderna. Vi vet alla att det inte är det optimala, det brukar leda till att man lastar över kostnaderna på andra i sin omgivning. Den förflutna tiden sedan jag hörde av mig i oktober har en del sådant att bjuda på från stadens sida. I min förra blogg nämnde jag våra politikers beslut att lägga planerna på en strategisk översiktsplan för Skärgården i papperskorgen. Denna gång vill jag berätta om stadens försök att bli av med kostnaderna för frakttrafiken.

För länge sedan gav staten bidrag till fraktkostnaderna som var ungefär 70% av kostnaderna, resten betalade de boende i Skärgården. Kommunen fixade upphandling och administration. Allt var frid och fröjd. Tills staten upptäckte att det var fel – sådana bidrag fick inte betalas ut till frakttrafik inom en kommun, vilket det ju var i vårt fall. Staten började således att trappa ner bidraget under en ganska lång period, vilket var snällt. Under den perioden skulle alltså kommunen, staden, ta på sig allt mer av fraktkostnaderna och nu är det så det är. Redan för ett par år sedan började dåvarande Trafikkontoret att diskutera med Södra Skärgården i Samverkan om det var möjligt att hitta en organisationsform där de statliga bidragen kunde fortsätta att ta huvuddelen av kostnaden. Vi var något skeptiska men diskuterade det gärna med dem, men när vi skulle tvingas till att begära juridisk hjälp för att ta fram ett förslag och ville att staden skulle bidra med detta, då dog diskussionen ut. För sådant stöd till enskilda organisationer kunde nämligen inte låta sig göras.

Göta lastar i Fiskebäck

Nu tog staden istället fram en ny prislista som skulle hjälpa staden. Men inte oss i Skärgården. Det skulle bli en rejäl höjning av fraktpriserna. Nu var deras förslag så dåligt tänkt och presenterat att det slängdes i papperskvarnen trots allt. Och det var då som det kom en förnyad förfrågan från de styrande i staden om vi kunde tänka oss ett möte för att diskutera möjligheterna att finna en form för frakttrafiken där staden inte var med. Eftersom SSIS inte är emot att diskutera med stadens politiker och tjänstemän, tvärtom, blev vi glada för förslaget att mötas och hade så tre politiker och tre tjänstemän på besök i skolsalen på Kössö.

Själv var jag med på länk, vilket inte är det allra bästa för den typen av möten, särskilt inte när det internet som jag använde gav upp efter ¾-delar av mötet. Det stod ganska klart redan efter en stund in i mötet att den lösning som de hoppades på var att få vägföreningarna i Skärgården att gå ihop på något vis och skapa en ekonomisk förening som skulle ta ansvar för frakttrafiken och sålunda också uppbära det statliga stödet. Tjusig idé, där har vi ju föreningar som åtnjuter stöd från befolkningen (eftersom alla som har fastigheter i skärgården måste vara medlemmar) och som förut har använts för att kamma hem vissa bidrag från staten till kommunens vägnät, t ex bidrag till byggandet av bron mellan Donsö och Styrsö.

Men vi påpekade att detta har diskuterats förut och befunnits nästan helt omöjligt. Vägföreningarna är ju skapade med ett ytterst väl definierat innehåll; att ta hand om vägarna Att lägga till uppgifter till detta måste gå genom ytterst svåra lantmäteriförrättningar som ingen vill eller kan ta tag i.

Dessutom har ju staden ett ansvar för att frakttrafiken fungerar i hela stadens område, alltså även i Skärgården. Att helt frånhända sig detta ansvar och inte ens stå som garant ifall frakttrafiken plötsligt skulle stå på näsan, vore ju helt befängt. Ingen annan ekonomisk förening, om man lyckas skapa en sådan för att få bidrag och ta ansvar för driften, skulle väl kunna ta risken att stå utan kommunala garantier om något skulle hända. Alltså, vi anser inte att det inte kan fungera utan stadens medverkan på olika sätt. Så nu sitter de sex deltagarna från staden och funderar på hur de ska klara detta. Tror jag i alla fall. De kanske har gett upp. Men bollen ligger på deras sida planen. SSIS och vägföreningarna och alla i Skärgården väntar med spänt intresse på utvecklingen.

Nu börjar det lukta lussebullar överallt så inget händer säkert förrän nästa år! Vi ska fortsätta hålla er informerade!

God Jul och ett Gott Slut på detta katastrofår. Vi hoppas på bättring!

Gustaf

Tankar om skärgårdstrafik

När nu VGR och Västtrafik gör ett omtag i framtida trafikering av Södra skärgården finns det anledning att fundera på jämställdheten med andra liknande områden. Södra skärgården har ju kommunens längsta restider och därtill de i särklass sämsta resmöjligheterna och den sämsta turtätheten jämfört med alla andra bostadsområden i kommunen.

Andra förorter har betydligt högre turtäthet än vi i Södra skärgården

Jämförelser med andra öar i landet utan fast landförbindelse
Öckerö/Hönö ligger ju nära till. Norra skärgården har drygt dubbelt så många invånare som Södra Skärgården vilket innebär ett större resbehov för deras del. Men inte till den milda grad som nu råder. Dagtid avgår en färja var 10:e minut mellan Lilla Varholmen och Öckerö/Hönö. Södra Skärgården har entimmestrafik i snitt såväl under hög- (6-9 och 15-18) som lågtrafiktid (9-15 och 18-24). Trafiken till Öckerö/Hönö är dessutom helt avgiftsbefriad både vad gäller person- och godstransporter.

Detsamma gäller statens trafikering mellan Gotland och Fårö. Fårö har ca 500 invånare, en dryg tiondel av Södra skärgårdens, alltså rimligen ett betydligt lägre resebehov. Trots det är de, även vintertid, välsignade med halvtimmestrafik under hela dagarna inkl kvällar och t o m 15-minutersintervall under sommaren dagtid.

Ett annat lämpligt jämförelseområde inom kommunen är Säve, eller Gråbo, som är perifert belägna småhusdominerade områden, Gemensamt för dem alla sådana är att de har minst dubbelt så högt bilinnehav som Södra skärgården. Trots att de har mycket bättre tillgång till kollektivtrafik med mycket, mycket tätare turer (oftast 10-minuterstrafik) än Södra skärgården.

Kommunens skyldighet
Stadsjuristerna har pekat på att bygglovbeviljade bostads- och verksamhetsfastigheter ska kunna ”användas för sitt avsedda ändamål”. I och med att Staden beviljar sådana bygglov så undertecknar man samtidigt ett bindande avtal, ett slags kontrakt, som medför både rättigheter och skyldigheter både för Staden och exploatören samt de boende och verksamhetsansvariga. Stadens ansvar innebär att den ska tillse att det finns en väl fungerande teknisk infrastruktur så som el och VA, men även en transportinfrastruktur som står i rimlig proportion till vad som gäller kommunen i övrigt. Att det brister i detta hänseende bevisas av det faktum med åldrande befolkning på öarna som vi lider av och som vi ofta påtalat. Unga familjer undviker parkeringsproblem och besvärliga resor.

Mellan 2015 och 2022 ökade antalet fritidshus i Södra skärgården (d v s sådana som helt saknar folkbokförda personer på sin adress) med 71 st, d v s 10 per år. Sannolikt i huvudsak äldre som dör och där deras hus övergår till fritidsbostäder för arvingar eller nya köpare för sommarvistelse.

Låt nu våra styrande i alla partier motverka att Södra skärgården avfolkas och se till att vi får jämlika offentliga transporter!

2023-10-06
Södra Skärgården i Samverkan

Västtrafik backar!

Tack alla som stött SSIS’ kamp mot det oroande förslaget gällande skärgårdstrafiken. Nu meddelar Västtrafik att man gör ett omtag och skjuter dessutom fram eventuella omläggningar till januari 2028. Våra synpunkter och över 2.000 namnunderskrifter gjorde susen!

Läs om denna glädjande nyhet i Göteborgs-Posten

Red.

SSIS ledning har med anledning av beskedet skickat följande mejl till Bijan Zainali (S) som är ordförande i Västtrafik:

Hej Bijan,
Det var med stor tillfredsställelse som vi idag tog del av nyheten att Västtrafik nu ska göra ett omtag med upphandlingen av skärgårdstrafiken. Vi ser att ditt team har hamnat i samma slutsatser som vi om problemet med omstigning på Bratten, och det trafikkaos som det kan skapa, mm. – ett omtag som också leder till att fler turer når in till Saltholmen. Vi inser ju att vi kanske hade en del med denna kursändring att göra och tycker det är utmärkt att de dina har kommit fram till liknande resultat som vi! Allt för att trafiken ska bli bättre!

Vi tycker också att det är bra att ni ser till att det finns mer tid för att utveckla både turlistor och driftfrågor. Vi vill gärna, med vår gemensamma erfarenhet i bakhuvudet, fortsätta att hålla en så öppen dialog som det är möjligt med er om det fortsatta arbetet! Och naturligtvis skulle vi uppskatta om vi fick ta del av det nya “tänket” som det skrevs om i GP, till exempel i form av en preliminär turlista.

Bästa hälsningar från SSIS, Södra Skärgården i Samverkan
genom
Gustaf och Patrik

Oro inför Västtrafiks upphandling

Sedan förstudien med förslag till anbudsförfrågan om båttrafik offentliggjorts har oron bland engagerade öbor lett till ifrågasättande över Västtrafiks hantering. Namnlistor med krav på svar har lämnats in och flera artiklar i Göteborgs-Posten beskriver konflikten. Bijan Zainali på Västtrafik manar till tålamod i artikeln ”Tusentals öbor kräver bättre båttrafik i Södra skärgården” den 2 juli, vilket föranledde ”Kommuninnevånare” till det berättigade påpekandet i en insändare den 9 juni att ”Om man vill påverka ett beslut kan man inte sitta och vänta tills det redan är fattat” och kräver insyn i beslutsprocessen i demokratisk anda.

Idag den 16 juli svarar Frida Antonsson för Västtrafik i GP på insändaren och påstår att kontakter med öborna förevarit och att ”Förändringar i båttrafiken innebär förbättringar för många”. Övriga svar på vem som skall bekosta ombyggnaden till eldrift och hur man skall få fram tillräcklig kapacitet för laddning på Saltholmen framgår inte. Vi citerar hela svaret härnedan.

Frida Antonsson är presskommunikatör för Västtrafik

Västtrafik förklarar

”När Västtrafik gör en ny trafikupphandling, undersöker vi våra resenärers behov och ser över samtliga inkomna synpunkter som berör linjerna som ska upphandlas. Vi har haft dialoger med representanter från varje ö, bland annat lokala föreningar och verksamheter samt Göteborgs stad som även varit med på möten där förstudierna och förslag på framtida trafikering presenterats.

I dialogerna och under förstudien har vi sett att det går att förbättra trafiken i södra skärgården. På grund av att upphandlingen inte är klar kan vi inte gå in på detaljer kring förändringarna, men vi ser att vi kan skapa enklare och tydligare linjesträckningar och tidtabeller, där resmöjligheterna för arbetspendlarna är detsamma även under sommaren. Dessutom kan vi skapa färre byten och bättre passning till skoleleverna.

Vi följer Västra Götalandsregionens uppsatta klimatmål, vilket kommer generera att vi kommer elektrifiera trafiken i södra skärgården. Båtarna blir både renare och tystare och eftersom de behöver laddas kan det påverka tidtabellen.

Efter varje förändring utvärderar vi och ser över resultatet, men vi känner oss trygga i att de förändringar som genomförs kommer att innebära förbättringar för de allra flesta. Varje år gör vi en ny trafikplan där vi ser över trafiken för nästkommande år.

Frida Antonsson, Västtrafik”

Regionrådets svar på vårt brev

Bijan Zainali

Som svar på vårt öppna brev till politikerna den 29 maj har regionrådet Bijan Zainali (S) som är ordförande i Västtrafik inkommit med följande den 16 juni:

Hej Gustaf!

Tack för ert brev, och tack för att ni engagerar er i kollektivtrafiken.

Under 2022 genomfördes en förstudie för färjetrafiken i Södra skärgården. Det var ett omfattande arbete, och vi hade under den perioden, förutom möten med olika företrädare för Göteborgs stad, även möte med företrädare för SSIS 29 augusti samt Ö-dialogen vid ett flertal tillfällen under perioden november 2022 till januari 2023.  

Under förstudiearbetets gång justerades löpande trafikeringsförslaget, för att till slut landa i det förslag som framfördes på möte med Ö-dialogen den 10 januari i år. Förslaget var då justerat utifrån det som visades för SSIS i slutet av augusti, men främst på så sätt att ytterligare en snabbfärja i förslaget möjliggör snabbare resor från Vrångö/Donsö mot Saltholmen. Andra justeringar är exempelvis att trafikeringen för Knarrholmen och St Förö i slutförslaget innebär bytesresa. Redan på mötet med SSIS i augusti innehöll dock trafikförslaget samtrafik vid Styrsö Bratten i stället för vid Asperö Östra. Det förslag som redogjordes för vid mötet med Ö-dialogen den 10 januari var sedan det förslag som beslutades av Västtrafiks styrelse den 22 februari i år. Nedan följer svar på de frågeställningar ni skickat in till oss.

Fler båtbyten
Byten förekommer redan i dag i skärgårdstrafiken. De allra flesta öar kommer med förstudiens trafikförslag att fortfarande ha direktresa in till Saltholmen, undantaget är Knarrholmen och St Förö, vilka får byten vid Styrsö Bratten.

En brygga som i förslaget får byte i stället för direktresa är Styrsö Tången. Även med byte vid Styrsö Bratten kommer dock restiden att bli kortare än idag för de allra flesta turer eftersom Bratten trafikeras av linje 281, vilken endast trafikeras med snabbåtar. Bytena vid Styrsö Bratten kommer att vara samordnade så att båtarna väntar in varandra vilket ger ett snabbt och smidigt byte.  

Förslaget i förstudien innebär dessutom att det endast är en brygga (Styrsö Skäret) som får färre angöringar än idag (i högtrafik bibehålls dock samma antal angöringar som idag). Övriga bryggor får bibehållen eller fler angöringar per dag. Restiden kommer att vara likvärdig dagens eller snabbare.

Kapacitetsbrist turen Styrsö Bratten – Köpstadsö – Saltholmen och omvänt, samt kapacitetsminskning Brännö Rödsten – Saltholmen
Just nu genomför vi en fördjupad analys av passagerarkapaciteten, just för att säkerställa att vi inte får kapacitetsbrist. När det gäller stråket Brännö Rödsten – Saltholmen innehåller förslaget fler avgångar dagtid och helger. 

Färre möjligheter att ta sig mellan öarna
Linje 282 (Brännö Husvik – Styrsö Tången – Styrsö Bratten) kommer att säkerställa möjligheten att resa inom skärgården. Tillsammans med linje 281 (Vrångö – Donsö – Styrsö Bratten – Köpstadsö – Saltholmen), som blir huvudlinjen i skärgården, kommer det nya förslaget att innebära att resmöjligheter mellan öarna säkerställs på ett bra sätt.  Dessutom kommer Asperö Östra även fortsättningsvis trafikeras för att möjliggöra lokala resor inom skärgården.

Knarrholmen och St Förö
Det nya trafikeringsförslaget säkerställer resmöjligheter alla dagar i veckan året runt för dessa öar, en stor förbättring jämfört med idag. Resan innebär mycket riktigt ett byte, byten är en naturlig del av kollektivtrafikresan på många platser.

Styrsö Bratten klarar inte att bli en central ombytespunkt
Vi har noterat oron kring bytena vid Bratten. Byten sker redan idag vid Bratten där två fartyg angör flytbryggan samtidigt. Infrastrukturen fortsätter att analyseras och bytesmöjligheterna kommer att säkerställas inför kommande upphandling. Vi är även medvetna om utmaningarna med godsfärjans läge, något som också analyseras.

Elektrifiering
Eftersom det nya förslaget bygger på elektrifiering av båtarna finns redan tid för laddning med i trafikeringsförslaget. Även med laddtid inräknad kommer restiden att vara likvärdig eller snabbare än idag.  

Eftersom vi just nu är mitt i ett upphandlingsprojekt har vi inte möjlighet att offentliggöra detaljerad information som exempelvis turlista eller detaljer kring fartyg. Som redogjorts för här ovan genomför vi dock just nu en fördjupad analys av passagerarkapaciteten, eftersom det är avgörande att vi dimensionerar fartygsflottan på rätt sätt vid upphandlingen.

Mot bakgrund av ovanstående hoppas jag att ni fått svar på era frågeställningar. Vår ambition är alltid att utveckla trafiken och säkerställa att fler vill åka kollektivt. Det innebär i vissa fall nödvändiga förändringar som ur ett helhetsperspektiv gör trafiken både ändamålsenlig och effektiv.

Vänligen, Bijan Zainali

******************************************************

Gustaf Asplund har den 21 juni kommenterat svaret från Västtrafik:

Hej och tack för svar. Här kommer några kommentarer till ditt svar.

Att säga att det varit en god dialog är nog en överdrift, skulle det vara fallet hade vi inte behövt påtala det vi nu påpekar. Bra att ni börjat se över kapaciteten.

Fler båtbyten
Det vi menar på här är att i stort sett ingen kommer att åka från Styrsö Tången för att byta båt på Styrsö Bratten utan man kommer att köra golfbil eller moped eller cykla till Styrsö Bratten. Att öka trycket på Styrsö Bratten med de ca 100-200 resenärer som kommer från Styrsö Tången klarar inte Styrsö Bratten av rent logistiskt, då här redan är fullt på dem begränsade parkeringsytor som finns i dag. Att på denna linje lägga in Knarren och Förö med den restid dessa får och kalla det för en förbättring känns inte riktigt förankrat med verkligheten. Vi pratar om att de får restider på sannolikt ca 1,5 tim för att ta sig mellan Saltholmen och ex Knarren.

För att vara tydlig i debatten när det framförs att vissa får fler avgångar så är det självklart bra. Men om avgångarna är på tider då ingen åker så är det ju ingen förbättring.

Kapacitetsbrist turen Styrsö Bratten – Köpstadsö – Saltholmen och omvänt, samt kapacitetsminskning Brännö Rödsten – Saltholmen
När ordinarie båt minskar får en minskad kapacitet med ca 150 resenärer så hjälper det inte att man i det nya förslaget lagt in någon mer tur mitt på dagen (vilket i sig är väldigt positivt). Det hjälper inte när tillströmningen av resenärer på morgon och eftermiddag tar fart.

Färre möjligheter att ta sig mellan öarna
Här är det svårt att kommentera när inte turlistan finns, men det är viktigt att det verkligen blir bättre än i dag

Knarrholmen och St Förö
Se ovan.

Styrsö Bratten klarar inte att bli en central ombytespunkt
Som vi skriver ovan så rör denna fråga mer än bara angöringspunkten och båten, utan även trafiksituationen som kommer att bli väsentligt sämre när fler fordon och cyklar skall ta sig genom den trånga byn på Styrsö liksom även parkeringssituationen på Styrsö Bratten.

Elektrifiering
Eftersom ni inte kan presentera en turlista med kapacitet så kan vi inte kommentera detta påstående fullt ut, men enligt våra egna efterforskningar så kommer det bli svårt att svara upp till dagens nivå. Framför allt när man tittar på det totala antalet fartyg och prestandan på dessa!

Eldrift är något som sannolikt de allra flesta är positiva till, men att välja den implementeringen som görs här är ett feltänkt anser vi då vi blir först i värden med att ha en sån stor flotta på turlista med eldrift. Klokare borde vara att ta tiden mellan 2025-2040 till att göra fältstudier och pröva sig fram för att i nästa upphandling 2040 kunna gå över helt till eldrift.

Som du skriver i slutet så vill ni att fler skall åka kollektivt. Det är bra, men då måste det finnas något att åka med också!

Vi ser också ett stort problem med hur snabbåtarna skall ersättas när de är borta flera veckor på varv för klassning och översyn/service samt när de går sönder. Att ersätta med en långsamtgående båt, slår ju ut hela den delen av turlistan. 

Gustaf Asplund
SSIS, Södra Skärgården i Samverkan

Med på båten åren 2025 – 2040?

För många blir svaret på frågan tveksamt…

Vi kräver nu öppenhet. Västtrafik måste tydligt informera om sina planer för skärgårdstrafiken! Var med och visa beslutsfattarna din oro för framtiden.

Den ”Förstudie inför upphandling Trafik 2025 Södra skärgården” som publicerats har många brister och det går inte att klart utläsa vilka försämringar som kommer att drabba oss i Skärgården. Våra politiker reagerar inte och de kräver inte den öppenhet som måste föregå en upphandling av båttrafiken. Låt oss gemensamt ställa krav på de som undanhåller oss information. 

Skriv under detta upprop i länken nedan så skickar vi de insamlade namnen till dem innan de tar sina slutliga beslut som innebär försämringar för oss! 

I vårt öppna brev 2023-05-29 påtalade vi att förslaget leder till:

– Fler båtbyten

– Kapacitetsbrist Styrsö Bratten – Köpstadsö – Saltholmen och omvänt

– Kapacitetsminskning Brännö Rödsten – Asperö Norra – Saltholmen och omvänt

– Färre möjligheter att ta sig mellan öarna

– Trafik till Knarrholmen och Stora Förö endast via Styrsö Bratten

 Av förstudien framgår det att vi dessutom riskerar att:

– Inte komma med båtarna för att de är fullsatta.

– Det inte kommer någon båt när vädret är dåligt

– Få färre turer under högtrafik.

– Ökad trafik på vägarna på Styrsö och stora parkeringsproblem på Styrsö Bratten.

– Få sämre möjligheter att ta med oss bagage och cyklar.

– Cafébåtarna försvinner och därmed en positiv faktor för turism och arbetstillfällen i Skärgården.

Vilka av alla dessa faktorer som var och en ser som negativa varierar sannolikt, men genomförs planerna kommer vi alla att uppleva försämring av trafiken jämfört med idag. 

Vi behöver inte en försämrad båttrafik. Vi behöver en förbättrad båttrafik för Skärgårdens framtida utveckling! 

Vi ber dig därför skriva under detta upprop för att visa beslutsfattarna att det finns en stor oro och ett stort missnöje med det som presenteras och det som INTE presenteras i förstudien. 

Namninsamlingen avslutas 2023-06-26 och kommer under vecka 26 lämnas in till Västtrafik

Gå in på denna länk före 26 juni och skriv under digitalt!

Södra skärgården i samverkan (SSIS)
Ordförande Gustaf Asplun
d

Uppropet i original med alla detaljer

Länk till förstudien

Länk till SSIS öppna brev till Västtrafik:
Vi kräver att Västtrafik är transparanta och redovisar turlista och kapacitet nu!

Skarp kritik mot Västtrafiks nya plan för båttrafiken

Göteborgs-Posten har gjort ett reportage om hur öborna uppfattar de nya aviserade planerna för skärgårdstrafiken från 2025. Öborna är genomgående oroade och kritiska och man påtalar med noggrann statistik hur skev befolkningens ålder är jämfört med samhället i övrigt. Det motverkar den devis ”En levande skärgård” som kommunen ofta uttrycker sig stå bakom.

>> Här är en länk till Göteborgs-Postens artikel

>> Här kan du läsa Västtrafiks studie

>> Här finns ett sammandrag av GP:s artikel

Skärgårdstrafiken förändras – VGR förstår inte behoven

Nu planeras båttrafiken i Södra skärgården för 2025-2040. Västtrafik har tagit fram ett förslag där man bortser från konsekvenserna för alla oss som är beroende av en fungerande kollektivtrafik. Medan befolkningen i Skärgården blir allt äldre, väljer de unga familjerna – de som skall bära upp begreppet ”Levande skärgård” – bort möjligheten att bosätta sig här. Mycket beroende på dålig kollektivtrafik!

Göteborgs-Posten har nyligen publicerat tre debattartiklar som belyser problemet. Man kan hämta ett sammandrag av ordväxlingen i denna länk.

>> Första artikeln kom från SSIS den 17 april och finns att hämta i GP.
>> En replik från Eva Lind i Västtrafik publicerades den 27 april. Kan hämtas här.
>> Slutreplik från SSIS infördes den 11 maj. Länk till GP.
>> Länk till Västtrafiks förstudie finns här.

Träpiren på 1950-talet

Göteborgs kommun misslyckas med ”en levande skärgård”

Med vackra ord har kommunen i många år sagt sig värna Södra skärgården. Men resultatet har blivit att medan staden för övrigt snabbt växer, så avfolkas öarna på sin livskraft. Unga flyttar ut och befolkningen blir allt äldre. Och VGR planerar ny båttrafik utan att förstå vad som behövs.

Båttrafiken i Södra Skärgården – både kollektivtrafik och infrastruktur

Just nu håller Västtrafik på att ta fram ett upphandlingsunderlag för regionens kollektivtrafik. Avtalsperioden ska gälla 2025-2040. Västra Götalandsregionen, VGR, är ansvarig för regionens kollektivtrafik.

Men när det gäller kollektivtrafik med båtar och färjor till, från och inom öar utan fasta förbindelser med fastlandet handlar det om ett delat ansvar med den berörda kommunen. I Södra skärgården utgör kollektivtrafiken även den enda infrastruktur som står till buds för skärgårdens boende och verksamma. Skärgårdstrafiken är alltså även Skärgårdens ”väg över vatten”. Några andra resealternativ finns inte i praktiken.

Göteborgs Stad är ansvarig för den lokala fysiska infrastrukturen inom hela sitt geografiska område. Det innebär att Staden har att svara för att det finns en allmän tillgänglighet till de fastigheter man detaljplanerat och givit bygglov för. Den tillgängligheten ska vara sådan att fastigheterna kan nyttjas för sitt avsedda ändamål.

Färjetrafiken i Göteborgs Södra Skärgård är alltså ett delat ansvar mellan VGR och Göteborgs Stad. Göteborg har i årtionden politiskt ställt sig bakom målet ”En levande skärgård”. Vi konstaterar att Göteborgs Stad inte lever upp till sin del av detta ansvar.

Demografiska fakta visar att Södra skärgården är döende snarare än levande. Befolkningstillväxten har sedan sekelskiftet nästan helt avstannat samtidigt som övriga Göteborg haft en rekordartad tillväxttakt.

Befolkningens ålderssammansättning har under samma tid förvandlat Skärgården till ”kommunens ålderdomshem” jämfört med alla andra jämförbara områden i Göteborg. Jämfört med Göteborgs genomsnitt har Skärgården dubbelt så stor andel 70-åringar och samtidigt bara en fjärdedel av 30-åringar i kommunen i övrigt.

Södra skärgården befinner sig alltså i en glesbygdsliknande negativ utvecklingsspiral sedan 2000, vilket är raka motsatsen till målet om en levande skärgård. Innan dess växte och utvecklades Skärgården. Göteborgs Stad måste fråga sig, vilka är orsakerna till de senaste 20 årens negativa trend och vad måste göras för att vända den?

Resmöjligheterna till, från och inom Södra skärgården är förstås avgörande för valet av bosättning för unga människor i familjebildande åldrar. Idag har vi t ex turer in från Styrsö Bratten endast kl 7:00, 8:01 och 9:05. Det är förstås inte attraktivt för unga människor som kan tänka sig att bosätta sig i skärgården och pendla till fastlandet för arbete eller studier, särskilt inte om de jämför med andra områden i kommunen där turerna ofta går var tionde minut och alternativa resmöjligheter som bil och cykel också står till buds.

Skärgården står inför stora förändringar. Helårsboendet riskerar att minska och delårsboendet att öka, elevunderlaget för förskolor och skolor att sjunka och kraven på äldreomsorg att öka. Basen för kommersiella verksamheter utanför turistsäsongen riskerar att försvagas, vilket kan medföra sämre utbud även under turistsäsongen.

Göteborgs Stad bör i samtal med VGR/Västtrafik driva på för en bättre turtäthet i skärgårdstrafiken. Målet bör vara turer i princip varje halvtimma under högtrafiktid och en tur per timma under lågtrafiktid. Då skulle man visa allvar med målet om en levande skärgård.

Alternativet för Staden är att göra s k tillköp, motsvarande det man gör vad gäller delar av Älvtrafiken, i syfte att säkerställa en sådan infrastruktur som krävs för att Skärgårdens bostäder och verksamheter ska kunna användas för sitt avsedda ändamål.

Vi vill också peka på några konkreta feltänk i Västtrafiks förslag till upphandlingsunderlag för skärgårdstrafiken:

– Asperö Östra brygga måste till skillnad mot förslaget behållas för vissa turer från Brännö Rödsten och Asperö Norra för byten till/från öarna längre söderut i Skärgården. Asperö Östra är en strategisk bytespunkt. Utan den bytesmöjligheten splittras Skärgården i två delar med negativ påverkan för både bofasta och turister. Många skolbarn från Asperö och Brännö torde då välja skolgång på mellan- och högstadiet på fastlandet i stället för på Styrsö och den vuxna befolkningen får svårare att nå vårdcentralen, mödravårdscentralen och folktandvården på Styrsö Bratten.

– Stora Förö och Knarrholmen måste kunna nås direkt från Saltholmen. Västtrafiks förslag att den förbindelsen ska ersättas med bytesmöjlighet via Styrsö Bratten leder till en orimlig restidsförlängning och skulle bli ett dråpslag för den uppskattade restaurangen på Knarrholmen.

2023-05-05 För SSIS, Södra Skärgården i samverkan
Gustaf Asplund       Jan Kaaling
Ordf                          Vice ord