Senast jag skrev var det strax före midsommar och jag lovade att vara tillbaka igen i augusti. Jag har missat den deadlinen, idag är det 7 september redan. Sommaren blev inte riktigt som vi trodde, tycker i alla fall jag. Först blev den varm och sedan blåsig som tusan och sedan blöt och blåsig. Och vi fick besök av Hans, stormen, men tack och lov så blev vi förskonade från de värsta delarna av Hans framfart. Men, som sagt, jag tycker sommaren blev lite skev.
Men det speglar allt som händer världen över. Det ser illa ut på alla håll, inte bara vädret som inte låter allt vara som det brukar, utan även konflikter och krig lite varstans. Och ett ökande intresse för den egna, privata utvecklingen på bekostnad av det gemensamma! Det sista är särskilt trist att se och höra för oss i SSIS. Vi är nämligen av den uppfattningen att det är tillsammans som vi kan få det bättre, inte genom en hopplös kamp mot varandra.
Västtrafik och sekretess
Det där kanske lät lite inställsamt och mjäkigt, men det har faktiskt präglat vår sommar inom SSIS. Den har präglats av vårt försök, att genom en namninsamling få Västtrafik att förstå att deras förslag, i den mån vi fick ta del av det, inte skulle vara det bästa för oss som bor och lever i skärgården. Antingen om vi pendlar till jobb på fastlandet, eller tjänar vårt levebröd på ort och ställe. Eller är pensionerade, sjukskrivna eller går i skolan, eller på andra vis lever i övärlden.
Vi fick in så många namn, mer än 2.200, att Västtrafik inte kunde låtsas som våra krav på mer information och bättre förslag inte fanns. Hör här ett reportage om när vi lämnade förslaget till kommunen! Vi fick till slut ett hyggligt förhållande till dem, särskilt till Västtrafiks ordförande Bijan Zainali, som vi fick nöjet att ta på en rundtur i vår vackra skärgård under ivrigt diskuterande. Det ledde kanske till att han insåg att det fanns saker i deras upphandlingsunderlag som inte var så lyckade. Fast det verkar trots det troligt att det bara fortskrider. Ett underlag dolt av ett krav på sekretess, som framställs som ett krav! Men hur kan det finnas formella krav på att hålla tyst om sakinnehållet i en stor upphandling som kommer att drabba oss alla? Ska vi sedan komma och klaga när allt är förhandlat och underskrivet? Och skapa behov av att ändra innehåll och förhållandesätt i efterhand? Visst är det en underlig inställning?!
Vi fick också veta att det är Västtrafik som har ansvar för kollektivtrafiken, men det är stadens ansvar att ställa krav i enlighet med diskussioner med avnämarna, som vi så fint kallas. Så tystanden, åtminstone den officiella, från staden Göteborg i framtagningen av det nya förslaget verkar då väldigt underlig. Detta har nu lett till att SSIS försöker få till stånd möten och diskussioner med stadens politiska partier, för vi kan inte sitta stilla och se staden helt lämna skärgårdens utveckling i händerna på Västtrafiks utredare.
Skall vi få en återgång till forna tiders köande vid Bratten med det nya systemet?
Vi ser ju hur prognoserna visar att det går sakta åt fanders i Skärgården med en negativ befolkningsutveckling (se bloggen 22 juni), fler gamla (som jag själv) och alltför få i produktiv ålder. Ett typiskt glesbygdsproblem! I Göteborg! Det måste man ju göra något åt. Så vi försöker få de politiska partierna att agera i enlighet med deras egna målsättningar: “En hållbar utveckling av Skärgården”. Och då är det inte bara kollektivtrafiken som vi vill lyfta, även om den just nu är mest tydlig och på tapeten. Det är också frågan om frakttrafiken och frågan om den ambitiösa planen på att upprätta en strategisk plan för skärgården, som man nu efter en första förstudie har lagt åt sidan, trots att den behövs så väl.
Bästa turistmålet
Vi har hela sommaren sett en massa turister besöka skärgården. Det är med viss stolthet vi visar upp våra öar, vi vet att Skärgården är en av de stora turistmagneterna. Men staden lägger inte manken till precis för att få det att fungera. Visst, vi har fått ut några bajamajor, men det är väl i stort sett allt. Går man ner på till Bratten så ser man att väderskyddet fortfarande står med krossade rutor så det regnar och blåser på både turister och boende. Ett fint bevis på att staden gärna säljer Skärgården, men inte bryr sig om den när det kostar en slant att hålla den proper.
Det finns naturligtvis mycket mer att klaga på men det ska jag inte hemfalla åt här. Vi fortsätter våra möten med politikerna och hoppas att det ska leda till att även tjänstemännen gör sitt arbete, både med att få till stånd en bättre kollektivtrafik och en bättre omsorg av våra kommunala installationer! Hör av er till SSIS, via hemsidan eller FB, om ni tycker det finns mer att påpeka och försöka få till stånd hos oss. Vi som bor här kan inte sitta still och avvakta att andra ska reagera!
Vi hörs! Gustaf