Kategori: Göteborgs Stad

Framtida samarbete med Park & Naturförvaltningen, PoNF

En samlad grupp från Södra Skärgården i Samverkan, SSIS, och Styrsö i Samverkan hade den 25 januari i år ett möte med representanter från Park & Naturförvaltningen i februari: Det var det andra mötet med dem, det första var i höstas, och eftersom vi nu fått P&N’s anteckningar från mötet så vill vi gärna delge alla det som där förhandlades.

Vår grupp bestod av Britta Allgurén (Styrsö), Marie Sjövall (Donsö), Solveig Gustavsson (Kössö), Thomas Larsson (Asperö) och jag själv (Styrsö). Tyvärr kunde ingen från Vrångö och Brännö närvara. Från PoNF medverkade Daniel Cardell, Tomas Herdesköld, Carina Krantz Rönnqvist och Rakel Berglund (som är projektledare för detta samverkansuppdrag).

Mötet var en uppföljning av höstmötet där vi kom överens om att samarbeta för att effektivisera PoNF’s arbete i södra skärgården. Budgeten för år 2021 skulle också vara rymligare och ge möjlighet till en del insatser.

Det första vi kunde konstatera var att det varit rejält färre besökare till skärgården under 2020 (50 000 färre per månad jämfört med 2019, man kan förstå att besöksnäringarna har tagit stryk) och att det stora drag varit vi själva som promenerat på våra vägar. Dock tror vi väl alla på en ändring tillbaka till det normala så småningom

Eftersom det finns andra samarbetskonstellationer mellan kommunen och skärgården så var det viktigt att diskutera vilket som är det egentliga området för PoNF’s uppdrag som i detta fall är samarbete med skärgården. Naturligtvis ingår där sådant som PoNF normalt har ansvar för och där ställer vi skärgården nu krav på resultat. En av de viktiga frågorna är t ex publika toaletter i skärgården, då framför allt för våra besökare. Där ansågs vår grupp vara viktig för att diskutera lösningar, då inte bara för tillfälliga toaletter utan också för nya fasta bekvämlighetsinrättningar, liksom också behovet av att finna lösningar för samverkan med aktörer med permanenta toaletter (t ex Vrångö Hamn, Kallbadhuset på Styrsö).

En viktig del i PoNF’s arbete är skyltning, både översiktliga skyltar som behöver ses över och andra skyltar där det inte redan finns goda lösningar (exempelvis på Styrsö). De var också inne på att prova digital skyltning, som är ett projekt även inne i Göteborgs stad. PoNF’s nya uppdrag har just startat så det kommer att ta lite tid innan det fullt ut fungerar.

Nästa möte är om ca 2 månader och då kommer handlingsplaner, tidsplaner, mm att diskuteras. Förslag för dessa kommer att tillställas SSIS innan mötet vilket kan möjliggöra en lokal diskussion i tid innan beslut tas. Det finns alltså en möjlighet att nu få våra frågor i skärgården, inom PoNF’s ansvarsområde, att bli debatterade och beslutade i linje med våra synpunkter. Se till att era synpunkter kommer fram till de inblandade skärgårdsdeltagarna!

Gustaf Asplund, SSIS ordförande

Rösta på Göteborgsförslaget “Laglig skola på Styrsö!”

Föräldragruppen som kämpar för att se till att Styrsöskolan kan få en budget som gör det möjligt att driva en skola som följer skollagen, något som kommunen genom Grundskoleförvaltningens stelbenta rutiner inte ställer i utsikt genom en alltför snål budget, har lämnat in ett förslag till “Göteborgsförslaget”.

Gå in här och lägg din röst!

Får förslaget mer än 200 röster så skickas förslaget vidare till den nämnd som har hand om ärendet, i detta fall Grundskolenämnden.

Ju fler röster förslaget får, desto större styrka. Låt oss försöka nå 2 000 röster! Skicka runt detta till alla du känner, det är ju ingen kontroversiell fråga att Södra skärgården skall ha en god, laglig och väl fungerande skola!

Gör det nu! Skicka vidare sedan!

Förslagets text:

Laglig skola på Styrsö!
Barnen i Göteborgs södra skärgård hänvisas till kommande läsåret att gå i en skola som inte kan bedrivas enligt gällande skollag. Den föreslagna budgetneddragningen kommer obönhörligen att leda till kraftiga försämringar av verksamheten, då skolan tvingas säga upp nära 20% av personalen (7 tjänster).

Konsekvensen blir att de elever som har lagstadgad rätt till särskilt stöd på grund av medicinska eller andra skäl kommer, till följd av nedskärningarna, att bli av med större delen av stödet då det inte finns budgetutrymme för några specialpedagoger. Arbetsmiljön för de lärare som väljer att fortsätta kommer naturligt bli mycket pressad och riskerar leda till fler sjukskrivningar, sämre undervisning och en mer otrygg skolmiljö för eleverna.

En faktor som utmärker Styrsöskolan och som är avgörande för skolans ekonomi, är elevunderlaget. Här går enbart elever från skärgårdsöarna, och det är inte praktiskt möjligt att få skolbarn från andra områden att komma hit. Detta göra att årskullar skiljer sig kraftigt åt i storlek och att vissa klasser kan blir mindre än i skolorna i staden. Detta resulterar i en svårplanerad verksamhetsbudget. Men utgifterna består, eftersom en lärare kostar lika mycket oavsett om det är 17 eller 25 elever i klassen.

Lägg därtill att personalkostnaderna är högre i skärgården än i andra skolor. Dessa speciella förutsättningar täcks inte av de principer som gäller för Göteborgs stads fördelning av pengar till stadens skolor. Det gör inte heller det faktum att 20 procent av skolans nuvarande elever har lagstadgad rätt till särskilt stöd. Här är tilldelningen av resurser beräknad på ett genomsnitt av fem procent av eleverna – och inte på
det faktiska behovet. Skolan har visserligen fått ett litet ”skärgårdstillägg”, men det hjälper föga när skolan måste kapa verksamheten med tre miljoner.

I fallet Styrsöskolan bryter Göteborg kraftigt mot sina egna direktiv om en likvärdig skola för alla, men kanske ännu värre, staden kommer att bryta mot gällande skollag om de planerade neddragningar genomförs. Kritiska föreläggande från Skolinspektionens senaste tillsyn kommer inte att kunna tillgodoses. Stadens beslut om åtgärder för att komma tillrätta med problemen blir efter beskedet om neddragningarna omöjliga att genomföra. Det anser uppenbarligen också skolans rektor som valt att säga upp sig eftersom hon inte ser att det går att driva skolan utan att bryta mot både skollagen och arbetsmiljölagen.

Vårt förslag: Stoppa nedskärningarna på Styrsöskolan så att skolinspektionens krav kan åtgärdas och en laglig skola upprätthållas.

Likvärdig skola även på Styrsö!

De elever på Styrsöskolan som har lagstadgad rätt till särskilt stöd på grund av medicinska eller andra befogade skäl kommer, till följd av nedskärningarna, att bli av med större delen av stödet. Följden blir en ohållbar miljö i klassrummet. Alla elever drabbas och undervisningen blir undermålig. Pedagogernas arbete blir olagligt utan de lagstadgade stödresurserna. 

Lärarnas arbetsmiljö blir därmed ohållbar, vilket kommer leda till fler sjukskrivningar. Styrsöskolan, som alltid haft svårt att rekrytera personal eftersom det är långa restider till skärgården, saknar förutsättningar för att uppfylla skollagen. 

Neddragningarna har till en liten del kompenserats med ett så kallat “skärgårdstillägg”, som i själva verket är ett landsbygdstillägg. Det är beräknad enligt ett koncept för landsbygdstillägg i Uppsala kommun och är inte relaterat till de verkliga extra kostnaderna det innebär att bedriva skolverksamhet i Södra skärgården. Styrsöskolan kan inte likställas med en skola på fastlandet. 

Krav på åtgärder 

Kommunen måste ta kritiken från Skolinspektionen på allvar och se till att det finns förutsättningar att uppfylla skolinspektionens krav. 

En beräkning av ett realistiskt skärgårdsstöd, utöver det landsbygdstillägg som ingår i beräkningsmodellen, måste göras. Beräkningen måste ta hänsyn till alla faktorer som särskiljer en skärgårdsskola från en skola på fastlandet. Det gäller faktorer som rekryteringssvårigheter, resor för elever och personal, gods- och materialtransporter, grundskolan som hörnsten till en levande skärgård med mera. 

Vi föräldrar på Styrsöskolan kräver: 

  • att barnen på Styrsöskolan ges samma förutsättningar som barn på andra skolor i Göteborg. 
  • att alla elever på Styrsöskolan med rätt till särskilt stöd får det stöd de är berättigade till. 
  • att skolan kompenseras för att årskullarna varierar i storlek, med mindre klasser som följd, och att det är omöjligt att omplacera barn hit från andra delar av staden. 

Avslutning

Avsändare av skrivelse är arbetsgrupp, föräldrar med barn på Styrsöskolan styrsoskola@gmail.com 

Lista med fakta 

Namninsamling Stoppa nedskärningarna på Styrsöskolan 

SSIS skrivelse – Skolan är en hörnsten i byggandet av det robusta lokalsamhället.

Kommunens skolbudgetarbete hotar framtiden i Göteborgs södra skärgård, 7 maj Underlag för genomlysning 

Socialdemokraternas yttrande 

Demokraterna och SDs yrkanden i kommunstyrelsen 

Christian Steinbrügers skrivelse till Grundskoleförvaltningen, 26 maj 

Skolan är en hörnsten i byggandet av det robusta lokalsamhället – kommunens skolbudgetarbete hotar framtiden i Göteborgs södra skärgård

De senaste månaderna har allt fler börjat förstå behovet av att bygga upp ett robust lokalsamhälle som kan stå emot händelser som skakar samhällets fundament. Coronaviruset har effektivt visat att vårt samhälle är lätt att skaka om och att vi behöver tänka om.

Södra skärgården har under många år haft en utveckling som präglats av sviktande befolkningsunderlag med en åldrande befolkning och visat upp de flesta av de svårigheter som präglar glesbygdsområden. Skärgården är en viktig del av Göteborgs stad men samtidigt som andelen barn och yngre minskar i skärgården så marknadsförs den som ett av Göteborgs främsta utflyktsmål både inom och utanför Sverige. Turismen bidrog med stora inkomster till Göteborgs stad under 2019, varav turismen i södra skärgården lockade besök värda ett antal miljoner av dessa. Dock, den absoluta majoriteten av dessa pengar spenderas i staden med restaurangbesök och övernattningar, inte i skärgården.

Men skärgården har ett flertal andra viktiga roller, förutom som turistdestination. Kanske minst uppmärksammad men ytterst viktig, är att skärgården kan vara en möjlig utvecklingsdel av staden som ett attraktivt boendeområde för barnfamiljer. För att kunna vara verkligt attraktivt alternativ för yngre familjer, ett alternativ till en flytt från staden till grannkommunerna, så behövs det en välfungerande kommunal service. I en sådan utveckling mot ett robust, livskraftigt lokalsamhälle, spelar skolan en ytterst viktig och grundläggande roll. En bra skola är en av de viktigaste hörnstenarna i utvecklingen av det robusta lokalsamhället.

De senaste åren har utvecklingen av skolorna i södra skärgården delvis varit mycket positiv. Trots att en skola har satts i vänteläge, den på Vrångö, så har låg- och mellanstadiet kunnat fungera utmärkt för det mesta, med skolor på Donsö, Styrsö, Asperö och Brännö. Kommunen har också satsat på att slå ihop Kalvhagskolan med Styrsöskolan och skapat en 1-9-skola av god kapacitet centralt i skärgården. Eleverna från Brännö och Asperö har nu i ökande grad börjat välja att stanna i skärgården när de kommer till högstadiet och inte känt sig tvingade att välja att pendla in till fastlandet.

Samtidigt finns stora utmaningar. Nuvarande behov i södra skärgården för barn med krav på särskilt stöd i skolan är 20% jämfört med ca 5% i andra skolor. Till detta tillkommer att tjänsten specialpedagog inte kommer att finnas alls på högstadiet nästa år, vilket gör att det blir svårare för dessa barn att nå målen. Skolorna i skärgården har dessutom inte samma möjlighet som de på fastlandet att locka till sig elever från andra delar av staden. Det gör att skärgårdens skolor måste hela tiden anpassas till det elevunderlag som finns lokalt, samtidigt som kostnaderna är högre. Svårigheterna att locka till sig lärare och lärarassistenter, som tvingas pendla ut från fastlandet, är naturligtvis också stora då de lokala personalresurserna är begränsade.

Nu ställs hårda krav från kommunen på skärgårdens skolor att minska sina kostnader. Kommunen har, i sin nya organisation, nu föreslagit en nedbantning av personalstyrkan på Styrsöskolan. Sju tjänster vill kommunen ta bort av de 38 som finns nu, d v s mer än 18% av personalstyrkan, vilket kommer att försämra kvalitén och minska skärgårdens skolors attraktivitet. Sammantaget kommer skolan, med de resurser som ställs till förfogande, inte att kunna uppfylla kraven vare sig i skollagen eller i arbetsmiljölagen, och kommer inte heller att kunna tillgodose barnens rätt till adekvat skolgång.

Minskad kvalitet i skolan leder i sin tur till att färre barnfamiljer lockas till skärgården och att familjer i barnafödande ålder flyttar från öarna för att bo närmare skolor med mer möjligheter. Detta ger en ännu mer åldrande befolkning som stannar i skärgården.

Detta går tvärs emot stadens vilja att marknadsföra skärgården som utflyktsmål. För att ge besökare ett utbyte av besöket på öarna måste det finnas service, restauranger, kaféer, butiker och annat som lockar vid sidan av den rena naturupplevelsen. Ingen vill besöka en utdöende skärgård. Det går också tvärs emot kommunens strävan att utveckla hela staden till att skapa en balanserad utveckling som ger familjer i produktiv ålder att finna sin plats inom kommunens gränser.

Det är viktigt att understryka att det är dyrare att driva skola i glesbygd än i en storstad. Mindre enheter är alltid dyrare än stora enheter vilket inte tas hänsyn till i kommunens nya socioekonomiska resursfördelningsmodell. Denna modell, som inte analyserar den speciella situation som skärgårdens skolor befinner sig i, leder alltså till krav på att minska personalen med 18 % för att nå en budget i balans. Detta kommer att få en katastrofal påverkan på kvalitén i undervisningen, inte minst för elever med särskilda behov.

Det finns flera saker som gör att det är dyrare att driva skola i skärgården:

  • Klasserna är mindre eftersom det är barn bosatta i skärgården som söker dit. I staden kan elever söka till/placeras i angränsande områden på ett helt annat sätt.
  • Svårigheten att få behöriga lärare och specialpedagoger på grund av restid och besvärliga resor
  • Att få vikarier med kort varsel är ett problem. Och, specifikt för Styrsöskolan, det finns betydligt fler barn med särskilda behov jämfört med riksgenomsnittet.

Kommunens krav på skolorna i södra skärgården leder till är att skolans attraktionskraft försvagas betydligt. Vem väljer att gå i en skola som inte kan uppfylla de krav man ställer på en bra skola? Detta gör att en av samhällets hörnstenar eroderas. Skärgårdens attraktionskraft minskas, färre barnfamiljer väljer att flytta ut och väljer istället flytt till Göteborgs kranskommuner, skärgårdens nu besvärliga befolkningsutveckling blir allt värre, fler småhus för permanentboende i skärgården säljs som fritidshus, underlaget för kommunal och privat service minskar och skärgården kommer in i en nedåtgående utvecklingsspiral. Så viktig är skolpolitiken för samhällets allmänna utveckling och i södra skärgården kan det utläsas ganska enkelt.

Vi vädjar därför till Göteborgs politiska ledning att höja blicken och inse att skolor inte är isolat i samhället och som sådana låter sig budgeteras efter en beräkningsmodell som inte tar hänsyn till samhällets bredare och djupare utveckling. Tänk större och ge södra skärgården en chans att vara en fullvärdig medlem av kommunen, en del där de speciella värden som kan generas för stadens allmänna positiva utveckling, verkligen får en chans. Utan en väl fungerande skola kan inte skärgården utvecklas till en robust, livskraftig del av staden.

Staden behöver en livskraftig skärgård för en möjlighet till robustare och mer uthållig utveckling av hela Göteborg.

Styrsö 7 maj 2020

Gustaf Asplund, ordförande Södra Skärgården i Samverkan

SSIS stödjer med detta även den namninsamling som pågår för att stoppa nedskärningarna på Styrsöskolan.

Läs mer

Södra Skärgården – skjutfält eller utvecklingsområde för Göteborg?

SSIS, Södra Skärgården i Samverkan, SiS, Styrsö i Samverkan i samarbete med Skärgårdsuppropet har haft ett informationsmöte med Göteborg Stads stadsbyggnadskontor för att reda ut vad som egentligen gäller vad gäller skärgårdens möjligheter att utveckla byggande, boendet och verksamheter. Detta är en kort fattad rapport av vad vi lärt oss samt en första analys av läget.

Försvarsmakten (FVM nedan) har föreslagit en stor del av Göteborgs Södra Skärgård som skjutfältsområde. Detta för med sig störningar som kommer att hindra viss utveckling av skärgården. FVM har, i enlighet med lag, förklarat en stor del av skärgården som område av riksintresse för försvaret. Detta är något som FVM kan besluta om och som inte går att överklaga.

Normalt i ett område av riksintresse för förvaret så finns det lagliga regler för hur man får bygga och utvidga boendet. Framför allt finns en särskild regel som förbjuder s k attefallshus för boende inom sådant område. Kommunen kan, enligt Boverket, inte förbjuda uppförande av attefallshus om det inte klart framgår att det är i syfte att inhysa ytterligare boende. Om det inte finns andra begränsningar som kulturskydd mm.

FVM har tydliggjort till kommunen var gränsen går för deras striktare regler om ytterligare byggnader för bostadsändamål. Enligt uppgift vill varken kommun eller försvar vara för strikta i detta hänseende. På kartbilden syns gränsen för området av riksintresse för försvaret markerad med den röda linje som innefattar framför allt Vargö, Brännö, Styrsö och Donsö. Den gula linjen avgränsar det område som försvaret anser är av stor betydelse. Öster om denna linje har de inga hårda krav, enligt Stadsbyggnadskontoret, på bebyggelsens utvidgning. Den blåvioletta linjen visar försvarets gällande övningsområde.

Vad kan man då dra för slutsatser av detta?

Först kan vi konstatera att Asperö, Köpstadsö och Vrångö inte är drabbade av några som helst inskränkningar på grund av försvarets intresse av vår skärgård. Sedan kan vi också konstatera att, om man kan lita på Stadsbyggnadskontorets tolkning av FVMs intentioner, att områden inom Brännö, Styrsö och Donsö, öster om den gula linjen inte har vittgående restriktioner vad gäller utbyggnad av bostäder. Väster om den gula linjen ligger hela Vargö och del av Brännö. Där ligger FVMs hårdare restriktioner kvar.

Vi kan också konstatera att området för FVMs riksintresse automatiskt för med sig restriktioner enligt lag, som Försvaret alltså inte säger sig ha behov av, som förbud mot nya bostäder i attefallshus. Dessutom kan vi ju konstatera att Göteborg kommuns överklagan vad gäller omfattningen av skjutfältet och dess kvantitativa omfattning, vilket inte redogörs för här, inte har lett till beslut ännu. Det kan alltså anses vara av största vikt att skärgårdens befolkning fortfarande opponerar sig mot omfattningen av förslaget innehåll i form av antal dagar av skjutningar mm.

Vad som också kanske skulle vara på plats är att ifrågasätta FVMs beslut om område av riksintresse och hemställa hos dem att få detta område att istället sammanfalla bättre med det område vilket de nu har förtydligat är av intresse från deras sida att undanta från normal utveckling av bostäder och levnadsutrymme för skärgårdens befolkning.

Sedan detta skrevs har kommunen informerat i linje med vad vi säger här dock, naturligtvis, med undantag av vårt förslag i det sista stycken här ovan.

Jan Kaaling, Bosse Carlsson, Gustaf Asplund

Kommunfullmäktiges uppdrag och kommunstyrelsens återremiss om att utreda parkeringssituationen på Saltholmen/Långedrag

I morgon den 22 maj ska tjänsteutlåtandet kring parkeringssituationen på Saltholmen Långedrag upp i Kommunstyrelsen.

Status: Ärendet blev bordlagt på mötet den 22 maj.

Läs handlingen i sin helhet här!

20190517 Förslag till beslut SLKLadda ner

Beslut angående inrättande av ett Skärgårdsråd under Kommunstyrelsen

Idag tog Kommunstyrelsen (KS) beslut enl yrkande från Allianspartierna och S om att fyra ledamöter från KS t v ska ingå i Ö-dialogen. Beslutet togs med rösterna 7-3. MP och V reserverade sig. D ingav ett yttrande om att det är SDN Västra Göteborg som avgör om reglementet för Ö-dialogen ska ändras och i så fall hur. SSIS har bett Henrik Sjöstrand att se till att den ändring som krävs, genomförs snarast.

Alla handlingar i ärendet hittar du här. Där finns också snabbprotokollet från dagens möte.

Enkät från Parkering Göteborg

Vi vill uppmana alla som får enkäten att besvara den i syfte att verka för bättre parkeringsförhållanden för Södra Skärgården! Parkeringsbolaget har informerat SSIS om att bolaget i februari kommer att gå ut med en enkät till boende i Södra Skärgården med förhyrda parkeringsplatser eller tillståndsplatser på Saltholmen.

SSIS är positivt inställd till att Parkeringsbolaget nu vill ta del av skärgårdsbornas erfarenheter och synpunkter när det gäller parkeringsförhållandena på Saltholmen. Vi hoppas att alla i skärgården som får enkäten verkligen tar sig tid att besvara den. Det är viktigt även för oss i SSIS att ha ett stabilt underlag att stå på, för att kunna fortsätta att verka för bättre parkeringsförhållanden på Saltholmen/Långedrag.

Vi vill därför uppmana alla som får enkäten att besvara den. Det är också viktigt att den besvaras seriöst och sanningsenligt, varken med överdrifter eller underdrifter.

Parkeringsbolaget kommer att gå ut med följande text:

Parkering Göteborg genomför en kundundersökning under februari som syftar till att ta reda på hur din parkeringslösning på Saltholmen fungerar. Syftet är att med resultatet som stöd utveckla och förbättra Parkering Göteborgs tjänster. Vi skulle uppskatta om du tar dig tid att svara på enkäten, det tar bara ca 2-3 minuter.

Yrkande ang. inrättande av ett Skärgårdsråd under Kommunstyrelsen

Demokraterna har inkommit till Kommunstyrelsen med ett yrkande angående inrättande av ett skärgårdsråd under Kommunstyrelsen. SSIS föreslås som deltagande representanter. Ärendet ska upp på mötet den 30 januari 2019.

”Södra skärgården är en unik boendemiljö. Skärgården är basen för viktiga delar av Göteborgs näringsliv och området lockar också många besökare. Skärgårdens förutsättningar är annorlunda än på fastlandet vilket kräver att Göteborgs kommun hanterar området med särskild hänsyn.

Viktiga specifika frågor för Södra skärgården handlar bland annat om:

– Färjeförbindelser (inkl frakttrafik), anslutande kollektivtrafik och parkeringar
– Kommunala verksamheters anpassning till småskalighet
– Tillgång till akutsjukvård
– Näringslivets förutsättningar
– Samverkan med Försvarsmakten
– Hantering av turism

Flera av dessa frågor kräver omfattande samverkan mellan olika aktörer inom Göteborgs kommun och med andra aktörer. Inte sällan uppstår problem beroende på bristande kunskap om Södra skärgårdens förutsättningar.”

Läs yrkandet i sin helhet här!Ladda ner