Om Corona – besökare, färjor och faror

I samband med att GP hade en stor artikel om hur oroade skärgårdsborna är över att besökare skall komma och smitta oss, så vill vi i SSIS understryka att besökandet till skärgården inte är det som vi egentligen borde undvika. I en annan artikel i GT några dagar senare framställdes situationen återigen som om skärgårdens befolkning främst vara oroade av båtar fulla med smittande besökare, trots att det inte var artikelns egentliga budskap. Media försöker sälja tidningar genom att måla upp en felaktig bild av vår verklighet.

De flesta i Södra skärgården är nog medvetna om att våra besökare och gäster, varifrån de än är, är en del av vårt levebröd och liv. Vi vet att utan besöksnäringen i skärgården, som är en av våra basnäringar, så skulle vår glesbygdssituation, som redan kämpar med en negativ befolkningsutveckling, bli än värre. Båtavgångarna skulle bli färre, social och kommersiell service sämre, skolan få ytterligare problem, mm. Även om vi är nervösa inför möjlig smitta så behöver vi se vad kan göras för att vi ska känna oss säkra, samtidigt som vi kan välkomna våra besökare/kunder/gäster.

SSIS, ja, vi alla, inser naturligtvis att ett problem är själva transporten av besökare till skärgården och då en möjlig konflikt med de boendes behov av trygg kommunikation. Nu visar det sig dock att Västtrafik redan har tagit beslut om utökade turer, fler båtar och i högre grad också direktbåtar vilket hjälper upp situationen. Om man lyckas, möjligtvis med hjälp av en något lägre besöksfrekvens detta år jämfört med t ex förra året, med att hålla de nya bestämmelserna om lågt antal passagerare på båtarna, så man kan tro att den sidan av problematiken kan lösa sig. Att vistas på samma båt men med Corona-avstånd mellan oss är inte särskilt riskfyllt. Dessutom åker oftast besökare på andra tider än pendlande skärgårdsbor. Och även pendelresorna har sjunkit rejält i antal med alla som arbetar från hemmet, är permitterade eller är på semester under sommaren.

Det kanske största problemet är terminalytorna, framför allt på Saltholmen, men även på Bratten, Brännö och Vrångö. Med en renodling av båtavgångar, som man nu planerar, med fler direktturer till Brännö-Asperö, till Bratten, Tången via Kössö och till Vrångö via Donsö, så kan man minska både trängsel och förvirring.

På Saltholmen, och även på de andra terminalerna, bör man då ordna “fållor” och tillfälliga tak så att resandegrupper kan lättare finna sin plats och med större ytor spridas på ett säkrare sätt. Vi har pratat med Styrsöbolaget, och Västtrafik samt med P-bolaget om möjligheten att i samverkan med Trafikkontoret och Grefab ordna detta på Saltholmen genom en tillfällig omflyttning av parkeringsplatserna närmast terminalen. En sådan omflyttning måste då ta hänsyn till de rörelsehindrades behov, vilket kan göras. Vi hoppas nu att denna omdisponering av Saltholmsterminalen skall kunna genomföras för sommartrafiken och lösa det svåraste
problemet.

SSIS försöker på detta sätt, i kontakt med de som ansvarar för trafiken i skärgården, att ta och stötta initiativ för att få våra sommarbesökande och de boende att samsas om de tillgångar som erbjuds. På ett säkert sätt. Södra skärgården behöver besöksnäringen i högsta grad för att inte stå inför en allvarlig ekonomisk tillbakagång, för att kunna styra mot en mer uthållig, robust, utveckling. Låt oss därför tillsammans se till att våra kommunikationer fungerar väl och låt oss undvika att underminera vår gemensamma framtida utveckling genom att motarbeta den besöksnäring som är så viktig för oss alla!

Gustaf Asplund
Ordförande SSIS

Gällande besökande till södra skärgården under Covid-19 – svar från Västtrafik

Den 7 maj gjorde SSIS en skrivelse till Västtrafik gällande hanteringen av besökare till södra skärgården under Covid-19. Nu har vi fått ett svar från Västtrafik som ni kan ta del av nedan.

Hej, Tack för att ni tog er tiden att skriva till oss. Vi är medvetna om den oro som finns bland er som bor i södra skärgården och även vi är bekymrade över situationen.

Vi jobbar just nu med att titta på hur trafiken ska köras i sommar och hitta sätt för att minska trängsel ombord samt för att minska trängsel på hållplats i form av fysiska åtgärder och kommunikation.Vi har inga färdiga lösningar ännu, men frågan har högsta prioritet. Det vi undersöker är bland annat förstärkningar i form av fler båtar men även rena informationsinsatser, i vilka vi uppmanar turister att inte göra onödiga resor till skärgården. Vi gör allt vi kan för att minska trängseln ombord men vill också påminna resenärerna om att alla har ett eget ansvar för att minska smittspridningen i samhället. Därför ber vi resenärer överväga om de kan avstå från att resa.

På grund av rådande situation tar vi inte längre emot bokningar av gruppresor vilket vi har informerat kommunerna om. Det kan förhoppningsvis också ha viss effekt.

Vi har tidigare år haft en gemensam marknadsföringskampanj med Göteborg & Co och Västsvenska Turistrådet där vi bland annat marknadsfört destinationer i södra skärgården. Den kampanjen är lagd på is tills vidare och kommer inte gå alls den här säsongen så som läget ser ut just nu. Vi har också varit i kontakt med Göteborg & Co för att förvissa oss om att de ser över sin destinationsmarknadsföring till skärgården kopplat till rådande omständigheter.

Vi är en allmän kollektivtrafik och då kan det vara lite svårt att särskilja resenärer men vi gör allt vi kan för att på bästa sätt upprätthålla kollektivtrafiken för er boende i skärgården både nu och i sommar.

Bästa hälsningar,
Johanna Eriksson Eknander, affärschef båt, Västtrafik

Skolan är en hörnsten i byggandet av det robusta lokalsamhället – kommunens skolbudgetarbete hotar framtiden i Göteborgs södra skärgård

De senaste månaderna har allt fler börjat förstå behovet av att bygga upp ett robust lokalsamhälle som kan stå emot händelser som skakar samhällets fundament. Coronaviruset har effektivt visat att vårt samhälle är lätt att skaka om och att vi behöver tänka om.

Södra skärgården har under många år haft en utveckling som präglats av sviktande befolkningsunderlag med en åldrande befolkning och visat upp de flesta av de svårigheter som präglar glesbygdsområden. Skärgården är en viktig del av Göteborgs stad men samtidigt som andelen barn och yngre minskar i skärgården så marknadsförs den som ett av Göteborgs främsta utflyktsmål både inom och utanför Sverige. Turismen bidrog med stora inkomster till Göteborgs stad under 2019, varav turismen i södra skärgården lockade besök värda ett antal miljoner av dessa. Dock, den absoluta majoriteten av dessa pengar spenderas i staden med restaurangbesök och övernattningar, inte i skärgården.

Men skärgården har ett flertal andra viktiga roller, förutom som turistdestination. Kanske minst uppmärksammad men ytterst viktig, är att skärgården kan vara en möjlig utvecklingsdel av staden som ett attraktivt boendeområde för barnfamiljer. För att kunna vara verkligt attraktivt alternativ för yngre familjer, ett alternativ till en flytt från staden till grannkommunerna, så behövs det en välfungerande kommunal service. I en sådan utveckling mot ett robust, livskraftigt lokalsamhälle, spelar skolan en ytterst viktig och grundläggande roll. En bra skola är en av de viktigaste hörnstenarna i utvecklingen av det robusta lokalsamhället.

De senaste åren har utvecklingen av skolorna i södra skärgården delvis varit mycket positiv. Trots att en skola har satts i vänteläge, den på Vrångö, så har låg- och mellanstadiet kunnat fungera utmärkt för det mesta, med skolor på Donsö, Styrsö, Asperö och Brännö. Kommunen har också satsat på att slå ihop Kalvhagskolan med Styrsöskolan och skapat en 1-9-skola av god kapacitet centralt i skärgården. Eleverna från Brännö och Asperö har nu i ökande grad börjat välja att stanna i skärgården när de kommer till högstadiet och inte känt sig tvingade att välja att pendla in till fastlandet.

Samtidigt finns stora utmaningar. Nuvarande behov i södra skärgården för barn med krav på särskilt stöd i skolan är 20% jämfört med ca 5% i andra skolor. Till detta tillkommer att tjänsten specialpedagog inte kommer att finnas alls på högstadiet nästa år, vilket gör att det blir svårare för dessa barn att nå målen. Skolorna i skärgården har dessutom inte samma möjlighet som de på fastlandet att locka till sig elever från andra delar av staden. Det gör att skärgårdens skolor måste hela tiden anpassas till det elevunderlag som finns lokalt, samtidigt som kostnaderna är högre. Svårigheterna att locka till sig lärare och lärarassistenter, som tvingas pendla ut från fastlandet, är naturligtvis också stora då de lokala personalresurserna är begränsade.

Nu ställs hårda krav från kommunen på skärgårdens skolor att minska sina kostnader. Kommunen har, i sin nya organisation, nu föreslagit en nedbantning av personalstyrkan på Styrsöskolan. Sju tjänster vill kommunen ta bort av de 38 som finns nu, d v s mer än 18% av personalstyrkan, vilket kommer att försämra kvalitén och minska skärgårdens skolors attraktivitet. Sammantaget kommer skolan, med de resurser som ställs till förfogande, inte att kunna uppfylla kraven vare sig i skollagen eller i arbetsmiljölagen, och kommer inte heller att kunna tillgodose barnens rätt till adekvat skolgång.

Minskad kvalitet i skolan leder i sin tur till att färre barnfamiljer lockas till skärgården och att familjer i barnafödande ålder flyttar från öarna för att bo närmare skolor med mer möjligheter. Detta ger en ännu mer åldrande befolkning som stannar i skärgården.

Detta går tvärs emot stadens vilja att marknadsföra skärgården som utflyktsmål. För att ge besökare ett utbyte av besöket på öarna måste det finnas service, restauranger, kaféer, butiker och annat som lockar vid sidan av den rena naturupplevelsen. Ingen vill besöka en utdöende skärgård. Det går också tvärs emot kommunens strävan att utveckla hela staden till att skapa en balanserad utveckling som ger familjer i produktiv ålder att finna sin plats inom kommunens gränser.

Det är viktigt att understryka att det är dyrare att driva skola i glesbygd än i en storstad. Mindre enheter är alltid dyrare än stora enheter vilket inte tas hänsyn till i kommunens nya socioekonomiska resursfördelningsmodell. Denna modell, som inte analyserar den speciella situation som skärgårdens skolor befinner sig i, leder alltså till krav på att minska personalen med 18 % för att nå en budget i balans. Detta kommer att få en katastrofal påverkan på kvalitén i undervisningen, inte minst för elever med särskilda behov.

Det finns flera saker som gör att det är dyrare att driva skola i skärgården:

  • Klasserna är mindre eftersom det är barn bosatta i skärgården som söker dit. I staden kan elever söka till/placeras i angränsande områden på ett helt annat sätt.
  • Svårigheten att få behöriga lärare och specialpedagoger på grund av restid och besvärliga resor
  • Att få vikarier med kort varsel är ett problem. Och, specifikt för Styrsöskolan, det finns betydligt fler barn med särskilda behov jämfört med riksgenomsnittet.

Kommunens krav på skolorna i södra skärgården leder till är att skolans attraktionskraft försvagas betydligt. Vem väljer att gå i en skola som inte kan uppfylla de krav man ställer på en bra skola? Detta gör att en av samhällets hörnstenar eroderas. Skärgårdens attraktionskraft minskas, färre barnfamiljer väljer att flytta ut och väljer istället flytt till Göteborgs kranskommuner, skärgårdens nu besvärliga befolkningsutveckling blir allt värre, fler småhus för permanentboende i skärgården säljs som fritidshus, underlaget för kommunal och privat service minskar och skärgården kommer in i en nedåtgående utvecklingsspiral. Så viktig är skolpolitiken för samhällets allmänna utveckling och i södra skärgården kan det utläsas ganska enkelt.

Vi vädjar därför till Göteborgs politiska ledning att höja blicken och inse att skolor inte är isolat i samhället och som sådana låter sig budgeteras efter en beräkningsmodell som inte tar hänsyn till samhällets bredare och djupare utveckling. Tänk större och ge södra skärgården en chans att vara en fullvärdig medlem av kommunen, en del där de speciella värden som kan generas för stadens allmänna positiva utveckling, verkligen får en chans. Utan en väl fungerande skola kan inte skärgården utvecklas till en robust, livskraftig del av staden.

Staden behöver en livskraftig skärgård för en möjlighet till robustare och mer uthållig utveckling av hela Göteborg.

Styrsö 7 maj 2020

Gustaf Asplund, ordförande Södra Skärgården i Samverkan

SSIS stödjer med detta även den namninsamling som pågår för att stoppa nedskärningarna på Styrsöskolan.

Läs mer

Gällande besökande till södra skärgården under Covid-19

Skrivelse till Västtrafik samt Göteborgs Stad Trafikkontoret och Göteborg & Co.

I Göteborgs södra skärgård är andelen bofasta över 70 år hög. Många tillhör således riskgruppen för Covid-19. En del av dem gör regelbundna resor till läkarbesök på fastlandet, som innebär att de behöver resa kollektivt, då detta är enda förbindelsen till fastlandet.

Södra Skärgården är ett attraktivt besöksmål för såväl inhemska som utländska besökare och SSIS är positivt inställda till besökare och turister. Nu när högsäsongen och sommaren närmar sig ökar antalet resande till och från södra skärgården. Detta ökar också smittorisken för bofasta på öarna i skärgården, som är extra sårbara samhällen genom att de är små, tätbefolkade och saknar fast landförbindelse. Till skillnad från befolkningen på fastlandet har öborna inte något alternativ, som bil eller cykel, utan vi är tvungna att resa med kollektivtrafikens båtar. Ur ett folkhälsoperspektiv rekommenderar vi att södra skärgården inte marknadsförs som attraktivt besöksmål i sommar för att undvika ”onödiga” resor med skärgårdstrafiken.

För att vi som bor och verkar i södra skärgården ska känna oss trygga behöver ett antal åtgärder vidtas för att minska smittrisken vid kollektivtrafikresor med båtarna i sommar. Vi skulle därför gärna se en åtgärdsplan för skärgårdsbåtarnas sommartrafik, som innebär att bofasta och verksamma i skärgården kan pendla till och från jobbet, ta sig till vårdcentral eller sjukhus eller gärna andra nödvändiga resor utan att bli smittade. Vi ser fram emot en återkoppling från Västtrafik samt Göteborgs Stad trafikkontoret och Göteborg & Co snarast möjligt.

Södra Skärgården – skjutfält eller utvecklingsområde för Göteborg?

SSIS, Södra Skärgården i Samverkan, SiS, Styrsö i Samverkan i samarbete med Skärgårdsuppropet har haft ett informationsmöte med Göteborg Stads stadsbyggnadskontor för att reda ut vad som egentligen gäller vad gäller skärgårdens möjligheter att utveckla byggande, boendet och verksamheter. Detta är en kort fattad rapport av vad vi lärt oss samt en första analys av läget.

Försvarsmakten (FVM nedan) har föreslagit en stor del av Göteborgs Södra Skärgård som skjutfältsområde. Detta för med sig störningar som kommer att hindra viss utveckling av skärgården. FVM har, i enlighet med lag, förklarat en stor del av skärgården som område av riksintresse för försvaret. Detta är något som FVM kan besluta om och som inte går att överklaga.

Normalt i ett område av riksintresse för förvaret så finns det lagliga regler för hur man får bygga och utvidga boendet. Framför allt finns en särskild regel som förbjuder s k attefallshus för boende inom sådant område. Kommunen kan, enligt Boverket, inte förbjuda uppförande av attefallshus om det inte klart framgår att det är i syfte att inhysa ytterligare boende. Om det inte finns andra begränsningar som kulturskydd mm.

FVM har tydliggjort till kommunen var gränsen går för deras striktare regler om ytterligare byggnader för bostadsändamål. Enligt uppgift vill varken kommun eller försvar vara för strikta i detta hänseende. På kartbilden syns gränsen för området av riksintresse för försvaret markerad med den röda linje som innefattar framför allt Vargö, Brännö, Styrsö och Donsö. Den gula linjen avgränsar det område som försvaret anser är av stor betydelse. Öster om denna linje har de inga hårda krav, enligt Stadsbyggnadskontoret, på bebyggelsens utvidgning. Den blåvioletta linjen visar försvarets gällande övningsområde.

Vad kan man då dra för slutsatser av detta?

Först kan vi konstatera att Asperö, Köpstadsö och Vrångö inte är drabbade av några som helst inskränkningar på grund av försvarets intresse av vår skärgård. Sedan kan vi också konstatera att, om man kan lita på Stadsbyggnadskontorets tolkning av FVMs intentioner, att områden inom Brännö, Styrsö och Donsö, öster om den gula linjen inte har vittgående restriktioner vad gäller utbyggnad av bostäder. Väster om den gula linjen ligger hela Vargö och del av Brännö. Där ligger FVMs hårdare restriktioner kvar.

Vi kan också konstatera att området för FVMs riksintresse automatiskt för med sig restriktioner enligt lag, som Försvaret alltså inte säger sig ha behov av, som förbud mot nya bostäder i attefallshus. Dessutom kan vi ju konstatera att Göteborg kommuns överklagan vad gäller omfattningen av skjutfältet och dess kvantitativa omfattning, vilket inte redogörs för här, inte har lett till beslut ännu. Det kan alltså anses vara av största vikt att skärgårdens befolkning fortfarande opponerar sig mot omfattningen av förslaget innehåll i form av antal dagar av skjutningar mm.

Vad som också kanske skulle vara på plats är att ifrågasätta FVMs beslut om område av riksintresse och hemställa hos dem att få detta område att istället sammanfalla bättre med det område vilket de nu har förtydligat är av intresse från deras sida att undanta från normal utveckling av bostäder och levnadsutrymme för skärgårdens befolkning.

Sedan detta skrevs har kommunen informerat i linje med vad vi säger här dock, naturligtvis, med undantag av vårt förslag i det sista stycken här ovan.

Jan Kaaling, Bosse Carlsson, Gustaf Asplund

Låt inte Försvaret skjuta skärgårdens utveckling på framtiden

Göteborgs Södra Skärgård har problem med sin befolkningsutveckling. Skärgården lider av typisk glesbygdsproblematik. Vi blir äldre och behovet av att locka yngre helårsboende till våra öar är stort. Vi behöver skaffa fler bostäder som vi kan erbjuda yngre familjer och vi behöver utveckla vårt näringsliv så vi kan erbjuda arbeten.

Försvarets planer på utvidgade övningar i skärgården hotar nu att sätta effektivt stopp för våra möjligheter till utveckling, vilket uppmärksammades i ett inlägg i söndagens GP från Skärgårdsuppropet. Trots att förslaget på utvidgat område av “riksintresse” inte är godkänt ännu så har kommunen börjat sätta stopp för bygglov. Det verkar som kommunen väljer att begränsa skärgårdens möjligheter att utvecklas, istället för att försvara kommunens intressen och diskutera med Försvaret om alternativa vägar för att träna sina rekryter.

Det föreslagna området inom vilket möjligheten till bygglov begränsas avsevärt verkar vara tillyxat utan någon som helst tanke på de som bor inom det. Området bygger på bullerberäkningar men underligt nog är det begränsat till hela öar (Brännö, Styrsö, Donsö). Det verkar mest som området är ett administrativt område för att begränsa bostadsbyggande istället för att verkligen visa var det finns risk för bullerstörningar. Det är naturligtvis utmärkt för Asperö, Kössö och Vrångö att ligga utanför området men att t ex östra Donsö skulle vara mer utsatt för buller än Vrångö eller Kössö verkar absurt. Redovisa de beräkningar som ligger bakom och gör om allt med hänsyn till befintlig och framtida befolkning!

I områden av riksintresse för Försvaret tillåts inga Attefallshus med bostäder, inga tillägg eller delningar av befintliga villor till tvåbostadshus, allt för att nya boende inte skall utsättas för buller från skjutningar. Konsekvenserna för de som redan bor inom området är tydligen inte så viktiga. Det vore bättre om Försvaret tränade just skjutningar någon annanstans än där det bor människor och där framtiden riskerar att saboteras. Träna rekryterna att åka båt och klättra på öar, det är de väldigt välkomna att göra! Var står våra politiker i denna fråga?

Är ni alla så begeistrade av att få ett nytt regemente att ni offrar skärgården? Den skärgård som ni säljer som turistdestination och som behöver just en planerad utveckling för att kunna fungera som sådan! Ta upp diskussionen med Försvarsmakten nu! En livskraftig skärgård är ett viktigt försvar! Träna sig att skjuta kan man göra på annat sätt!

Skjut inte skärgårdens framtid i sank!

Södra Skärgården i Samverkan, SSIS
Gustaf Asplund, ordf
Jan Kaaling, vice ordf.

SSIS, Södra Skärgården i samverkan, vad vill vi?

På SSIS senaste styrelsemöte den 5 november kom vi överens om att vi skulle bli bättre på att nå ut till alla ni som på det ena eller andra viset, via Facebook eller vår hemsida, har kontakt med oss men kanske inte får den information som ni gör er förtjänta av. Ett sätt blir nu att jag, som just nu är ordförande, skriver en betraktelse, eller blogg, för att delge er alla våra senaste beslut och inställningar i olika frågor.

Först en kort sammanfattning av vad SSIS är: Vi är en ideell förening med en interimsstyrelse som består av två representanter från varje helårsbebodd ö i Göteborgs Södra Skärgård, alltså Brännö, Asperö, Kössö, Styrsö, Donsö och Vrångö. Vi försöker tillsammans verka för en livskraftig skärgård och uppmärksammar frågor som vi anser står i motsättning till våra gemensamma intressen. Vi är noga med att inte ta oss an frågor som bara berör en ö utan inriktar oss på det gemensamma.

Våra medlemmar, som vi just nu håller på att fånga upp, är de föreningar och organisationer som finns på öarna. Dessa skall, när de väl registrerats som medlemmar, gå samman på varje ö och välja två medlemmar till styrelsen. Detta kommer att ske en första gång på kommande årsstämma, någon gång i vår. Tills dess är vi alltså en interimsstyrelse.

Vi började för flera år sedan, då som ett diskussionsforum, så vi har hunnit med en del redan och till del hittat ett arbetssätt som är effektivt. Jag antar att de flesta redan har fått information om vårt lyckosamma arbete med frågan om Saltholmen och parkeringssituationen, vilken vi tidigt uppfattade som en av de mest betydelsefulla frågorna för vårt liv i skärgården. Och, enligt oss och många andra, en av de mest felbehandlade frågorna i kommunen. Kommunala utredningar som TPUSS och TPULS, skakade verkligen om oss alla och förorsakade stora protester. Vi insåg då att det enda som kunde hjälpa i det läget var att kontakta politikerna direkt och få dem att inse att det som tjänstemännen inom kommunen knåpade ihop var allt annat än i skärgårdens intresse och dessutom vilade det på helt felaktiga grunder. Tillsammans med Älvsborgs Egnahemsförening, som tidigare ansetts stå emot oss vad gäller utveckling på Saltholmen, så lyckades vi till slut få kommunen att vända, skicka tillbaka sin egen utredning och istället komma upp med förslag som lustigt nog var i stort identiska med det som vi föreslagit från skärgårdens sida.

Efter den segern för oss i skärgården har vi nu gått vidare med ett utmärkt samarbete med Parkeringsbolaget (som vi verkligen tyckte rejält illa om förr) och parkeringssituationen verkar nu reda upp sig utan större problem. Vi lärde oss i denna process att göra skärgårdens representanter, genom SSIS, till viktig samarbetspartner för kommun och bolag. Den metoden försöker vi nu arbeta vidare med i andra frågor.

En av de viktiga frågor som vi nu arbetar med är frakttrafiken. Det statliga stödet, som har gjort att vi har haft drägliga fraktvillkor hittills, är nu på väg bort. Vi arbetar för att kommunen skall inse att vi inte kan stå utan fraktstöd, det skulle göra vår situation ohållbar och vara flagrant emot principen om alla kommuninnevånares lika rättigheter. Vi har nu ett möte i november med Trafikkontoret för att diskutera möjligheterna att behålla det statliga stödet, som inte längre kan ges till kommunen, genom att bilda en samfällighet i skärgården för att ta ansvar för frakttrafiken. En intressant tanke, men den kan också vara svår att genomföra. Vi får se var det landar.

En annan fråga, som vi arbetat med länge och som ser ut att behöva mycket mer tid, är frågan om publika toaletter i skärgården. Våra öar säljs som ett primärt besöksobjekt av kommunen. Men att se till vi har infrastruktur att erbjuda våra miljoner besökare är tydligen svårare. Styrsö har påbörjat ett samarbete med Park och Natur och det samarbetet ska vi nu höja upp till att gälla hela skärgården. Inte helt lätt när budgeterna i kommunen skärs ner för att bekosta annat som vi inte ser som nödvändigt. 

Ett exempel på det är naturligtvis den beryktade linbanan över älven. Vi skrattade ju åt det märkliga förslaget som förekom i TPUSS att ha linbana till skärgården. Vi anser ju att vattenvägarna är viktiga och inte bara för oss utan för hela Göteborg. För oss öbor är det självklart att utnyttja vattenvägarna som är i stort sett gratis, istället för att bygga rörliga luftslott. Bättre utnyttjande av älven och dess kontakt med skärgården är en viktig fråga för oss. Vi har naturligtvis andra frågor som vi anser viktiga, mer om det nästa gång. Men om ni har frågor ni vill vi ska ta upp så kontakta oss.

Det vi försöker göra, skapa en livskraftig skärgård, är för oss alla.

Ha det nu bra i höstrusket. Jag återkommer snart igen!

Gustaf

Vanliga frågor

SSIS får ofta frågor som rör såväl förhållningssätt som process och framdrift i olika frågor. På den här sidan försöker vi svara på frågor som ofta kommer upp.

1. Förhyrda platser skall på sikt avvecklas? Är detta något SSIS jobbar aktivt för? I tidigare inlagor har det skrivits att alla boende med bil skall beredas möjlighet till fast plats. Är detta ändrat nu?

SSIS svarar: Nej, det är inget som SSIS jobbar för. Vår grundläggande utgångspunkt är att alla fastigheter för bostäder och verksamheter borde beredas skäliga ytor för parkering, lastning och lossning vilket enligt Plan- och bygglagen SKALL gälla vid antagande av detaljplaner och bygglov för bostäder och verksamheter.

Nu vet vi alla att det inte är möjligt med de begränsade ytor som står till förfogande på Saltholmen/Långedrag. Därför har vi också agerat för fler angöringspunkter inåt och på ömse sidor om älven, för att få ytterligare ytor för parkering och fler kopplingar till spårvagns- och bussförbindelser. Kommunfullmäktige har därför beslutat att det ska utredas inom ramen för den nya översiktsplanen.

När det gäller fasta platser kontra områdestillstånd på Saltholmen har SSIS tydligt markerat att vi motsätter oss en reducering av de fasta platser som finns f n.  Samtidigt har vi framhållit betydelsen av att det även finns områden med områdestillstånd. Dels för att det ger möjlighet för fler boende och verksamma att kunna parkera nära båtarna, dels för att tillståndsområdena är en förutsättning för s k dagtillstånd för personer som arbetspendlar ut till skärgården.

Om alla platser på Saltholmen skulle bli fasta, skulle betydligt färre boende/verksamma kunna parkera på rimligt gångavstånd till/från båtarna. Det skulle inte gagna skärgårdens utveckling. Samtidigt har SSIS pekat på att systemet med områdestillstånd tidigare inte fungerade väl beroende på att P-bolaget då sålde alldeles för många tillstånd i relation till antalet fysiska platser, vilket ledde till att många som jobbade sent inte kunde få en plats på Saltholmen.

Som följd av SSIS synpunkter har P-bolaget dragit ner nivån på antalet områdestillstånd en aning, vilket enligt den information som vi har fått, har lett till att alla som betalt sina områdestillstånd nu också finner en p-plats även om de kommer ut sent på kvällen.

2. Bommar blir aktuellt först när P-ytorna är renodlade, ex när hela området är tillståndsparkering?

SSIS svarar: Renodlingen gäller varje enskilt delområde. Det SSIS har drivit är främst att inte besöksparkering ska blandas med områden för fasta platser respektive områdestillstånd. Ett typexempel är Långedrag där P-bolaget sålt områdestillstånd på besöksparkeringen, Vikebacken, vilket har medfört att de som kommer från jobbet på eftermiddagarna och som redan har betalat för sina tillstånd ofta, särskilt sommartid, får åka tillbaka till Hinsholmen för att hitta plats och därvid betala en gång till för en tjänst som de redan har betalat för.

SSIS har påtalat att det är ett orimligt system. Ett delområde på Vikebacken bör fysiskt avgränsas och förses med bommar för de som köpt områdestillstånd där. Kommunfullmäktige nappade även på det förslaget. Detsamma gäller naturligtvis ute på Saltholmen. Besöksparkering ska hållas fysiskt åtskild från förhyrd parkering, d v s både fasta platser och områdestillstånd.

Vi har också föreslagit att fler besöksparkeringar för rörelsehindrade byggs utmed Saltholmsgatan från busslingan fram mot transformatorstationen. Det är ett bra och båtnära läge för rörelsehindrade och idag finns bara två platser för den gruppen i spårvagnsslingan. För få och för långt bort naturligtvis.

3. Hyreshöjning med 12,5 % nästa år för en fast plats?

SSIS svarar: På frågan om kommande avgiftshöjningar har vi markerat för P-bolaget att det redan idag är en orimligt hög nivå om man jämför med andra oskyddade markparkeringar betydligt mer centralt belägna i Göteborg. Vi har framfört att detta kan handla om ett missbruk av en monopolsituation och att vi överväger att driva frågan vidare för rättslig prövning. Vi får se om och när vi orkar med det.